TTs reporter har bevakat folkmordsrättegången i nio månader – snart är hon i mål

Sedan den 10 augusti förra året har sammanlagt cirka 70 målsägare och vittnen som rest in från olika delar av världen hörts i det som har beskrivs som en av de största rättegångarna i vårt lands rättshistoria.

Det handlar om rättegången mot en av männen som ska ha haft en ledande roll vid massakern i Iran 1988 då 30 000 politiska fångar avrättades. Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord.

Polisen bevakar ingången till tingsrätten. Framför dem syns några av de demonstranter som samlats för att visa sitt stöd för offren. Foto: Klas Granström

Annons

Bland annat har Reportrar utan gränser (RSF) varit med och samlat in information om händelserna. Hur många journalister som avrättades under sommaren 1988 vet inte RSF, däremot har man dokument från åren 1979-2009 som visar att 860 journalister gripits, fängslats eller avrättats i landet.

– I den gruppen ingår också många medborgarjournalister, men man kan lugnt påstå att vi talar om närmare 1 000 eller fler journalister som dödats i Iran sedan revolutionen, sa Erik Halkjaer, ordförande i RSF Sverige till Journalisten när rättegången inleddes.

Sal 37 i Stockholms tingsrätt är fullsatt när Journalisten besöker rättegången tisdag eftermiddag. Ända in hit kan man konstatera att ramsorna och slagorden från folkmassan som samlats utanför hörs, många av dem håller upp skyltar med bilder på personer som avrättats eller fängslats under massakern.

Flaggor och banderoller med symboler för organisationen Folkets Mujahedin finns överallt. 

– De har haft tillstånd att demonstrera här utanför varje dag vilket de också har gjort, i alla fall som jag förstår det på polisen och ordningsvakterna, säger Sophie Tanha, utrikesreporter vid TT, och den journalist i Sverige som förmodligen allra mest rapporterat om den här unika rättegången.

Poyan Ansgari står utanför tingsrätten och håller upp en skylt på två studenter, 17 år gamla, som dömts till 16 års fängelse av regimen i Iran. Foto: Klas Granström

Utanför tingsrätten träffar vi bland annat Mehri och hennes två vänner som rest hit från Tyskland, tillsammans med flera andra personer som har rest in från länder som Belgien eller USA.

– Vi är här för att vi är emot den iranska terror-regimen, säger Mehri (bilden nedan).

Flera gånger under de nästan nio månaderna som rättegången har pågått har förhandlingarna drabbats av förseningar på grund av demonstrationerna.

– Man har hört ända in i salen att de ropar saker som är väldigt kritiska till den iranska regimen och mot den åtalade, och han har känt sig förolämpad vid vissa tillfällen när jag har varit på plats. Då har man också avbrutit rättegången vilket har gjort att allt har dragit ut på tiden, säger Sophie Tanha.

Hon berättar också att det har varit ganska svårt att bevaka en rättegång av det här slaget, med brott som ska ha begåtts i ett annat land för så länge sedan.

– Det har varit väldigt juridiskt snårigt, och som jag förstår det tycker även rätten det. Jag vet inte ännu när domen faller men jag tror att det kommer dröja, säger Sophie Tanha.

Utanför ingången till tingsrätten breder två män ut en lång banderoll med bilder på alla de 30 000 personer som avrättades i Iran den sommaren. Foto: Klas Granström

Klart är också att rättegången har skakat om relationerna mellan Sverige och Iran, så sent som i veckan kallades Sveriges ambassadör upp till iranska UD som kräver att åtalet läggs ned, rapporterar TT.

Journalisten har sökt 61-åringens försvarsadvokat Daniel Marcus utan resultat. Han har tidigare uppgett för Journalisten att hans klients inställning är att han inte på något sätt har varit delaktig i det som åklagaren gör gällande.

Enligt TT har försvaret pläderat för att åtalet ska avvisas på formella grunder. Detta eftersom svensk domstol, enligt dem, inte är behörig att pröva åtalet. 

– Svensk domstol har ingen jurisdiktion att pröva händelser i Iran för 34 år sedan, sa Daniel Marcus under pläderingen, enligt TT.

Det här tillbakavisas av åklagarsidan som menar att folkrättsbrott går under universell jurisdiktion, alltså att det kan prövas i Sverige fast brotten ska ha begåtts i Iran.