Public service-kommittén har spruckit – oppositionen lämnar in reservation
Oppositionen vill inte ställa sig bakom flera av de förslag public service-kommittén kommer att lägga fram, enligt uppgifter till Journalisten. Flera av stridsfrågorna har uppstått i ett sent skede.
Det blir ingen bred uppgörelse över blockgränserna kring public service framtid, kan Journalisten avslöja. Enligt källor med insyn i public service-kommittén kommer oppositionspartierna att lämna in en reservationstext och ett särskilt yttrande den 13 maj, i samband med att utredningens förslag för 2026–2033 lämnas över till kulturministern.
Enligt källor till Journalisten finns det en ”enorm frustration” inom kommittén. I flera frågor som ses som avgörande för public service-bolagens framtid ska Tidöpartierna, alltså regeringen och stödpartiet SD, ha kommit med ändringar under de sista två veckorna av förhandlingar.
En avgörande fråga är finansieringen, där Tidöpartierna vill sänka uppräkningstakten av anslagen till public service som idag är två procent. Public service fick 9,1 miljarder kronor 2024.
En annan konflikt handlar om att Tidöpartierna vill begränsa vad public service får göra i text och på sociala medier. Det har länge varit en stridsfråga, och pressens branschorganisation Tidningsutgivarna har krävt att framförallt SVTs användning av text på sajten ska begränsas.
Utöver dessa frågor ska det finnas ett antal andra där regeringen och oppositionen inte kunnat enas.
Public service-kommittén leds av Göran Hägglund, som tidigare uppgett för Journalisten att de avser lämna över förslaget den 13 maj. Han vill inte kommentera att oppositionen inte ställer sig bakom förslaget.
– Jag har i nuläget inga kommentarer, skriver han i ett sms.
Public service-bolagen har själva uppgett att de behöver en högre uppräkningstakt än idag för att klara verksamheten framöver, vilket Dagens Media rapporterat om.
”För många andra aktörer verksamma i svensk ekonomi skulle en 2-procentig uppräkning av resurserna leda till en rimlig avvägning mellan utvecklingsutrymme och effektiviseringstryck. För ett tv-företag som SVT skulle däremot en fortsatt uppräkning på 2 procent – under nästa tillståndsperiod – innebära ett särskilt kraftigt effektiviseringstryck som skulle riskera kärnverksamheten”, skriver SVTs vd Hanna Stjärne till public service-kommittén.
Journalisten söker representanter för alla oppositionspartierna.
Moderaterna vill inte kommentera.
Lucas De Vivo
Axel Andén
Hatten av för ert grävande i mediefrågor! Ni har blivit riktigt vassa!
Tack Johannes!
Det finns flera aspekter på detta och en är att det inte är rimligt att publicserviceavgiften som inte är frivillig till skillnad mot abonnemang på övriga media höjs och höjs och höjs. I ett hushåll med tre yrkesarbetande (vilket inte är ovanligt idag när det är svårt för många unga att flytta hemifrån) uppgår den totala publicserviceavgiften till närmare 4000:- per år. Det är väldigt mycket pengar.
SVT och SR som har en garanterad intäkt vilket faktiskt är unikt inom medievärlden måste ha någon form av press på sig att effektivisera sin verksamhet precis som alla andra företag oavsett bransch!
En annan och inte mindre viktig aspekt är det faktum att många faktiskt avstår från att abonnera på en tidning och då inte minst en lokal eller regional sådan i och med att SVT erbjuder lokala och regionala nyheter såväl i linjär TV som på web och sociala medier.
Jag har enbart i min bekantskapskrets tre personer som sagt upp sin tidning (Corren) och nöjer sig med SVT:s lokala/regionala utveckling. Jag funderar själv på att göra samma sak men avvaktar ännu så länge.
I tider med knappa ekonomiska resurser är en tidning sådant det är lätt att dra in på. I synnerhet när sådant man ändå är tvungen att betala för finns.
Dessutom – i vilken utsträckning använder sig public service av lokaltidningen som källa för sina nyheter?
Nej att renodla SVT:s uppdrag och se över deras påverkan på lokal och regional media är inte fel! Tvärtom är det nödvändigt!