Gå direkt till textinnehållet
Northvolts fabrik i Skellefteå.
Foto: Jonas Eng

Affärsvärlden söker sponsorer för att granska ”den gröna planekonomin”

Affärsvärlden ber om två miljoner för att granska vad chefredaktören kallar ”den gröna planekonomin”. På Northvolt frågar man sig hur man ska förhålla sig till intervjuer med tidningen.

I två ledarkrönikor i Affärsvärlden riktar tidningens chefredaktör Peter Benson kritik mot mediebevakningen av den gröna omställningen och meddelar att tidningen söker sponsorer för en satsning på att granska det han kallar ”den gröna planekonomin” och gör liknelser med Sovjetunionen och Kina under Mao Tsetung.

Två miljoner kronor hoppas Affärsvärlden få in via sponsorer och satsar lika mycket ur egen ficka för att sätta ett team om cirka fyra reportrar och frilansar med spetskunskaper på uppgiften. Målet är att ”påverka de finansiella och politiska besluten i en riktning som gynnar Sverige som helhet och inte bara vissa särintressen”.

Peter Benson menar att det inte är konstigare att journalistiskt granska politiska och ekonomiska beslut som rör klimatförändringarna än andra politiska och ekonomiska beslut.

Peter Benson, chefredaktör Affärsvärlden.

– Jag är inte kritisk till den gröna omställning per se. Klimatförändringarna är verkliga. Däremot tycker jag mig ana, och det finns många kloka personer som verkar dela den uppfattningen, att det under grön flagg finns ganska många insatser och åtgärder som inte är ändamålsenliga. Om ändamålet är att komma till rätta med miljöproblem eller klimathot så uppnås de inte på ett bra sätt via alla de åtgärder som ligger på bordet, säger Peter Benson.

– Vi söker sponsorer som ställer upp på vår uppdragsbeskrivning och ser ett värde i att det här materialet blir fritt tillgängligt och inte förbehållet våra prenumeranter.

Du kallar det för ”den gröna planekonomin”, det är väl inte neutralt?

– Det är det inte, det håller jag med om. Det är ett stilistiskt provokativt grepp. Men det finns också ett djupt allvar i ordet planekonomi. Att politiker runt ett bord bestämmer sig för att vi ska nå siffran X vid år Y, till varje pris, det är en modell för samhällsbyggande som väldigt ofta har slutat väldigt illa. Samhällets resurser mobiliseras i en enorm omfattning för att åstadkomma det här, och det måste granskas.

I en av sina krönikor pekar Peter Benson särskilt ut Norrbottens-Kurirens, Piteå-Tidningens, Norrländska Socialdemokratens och Norrans gemensamma tidning ”Framtidsfabriken”, som bevakar den snabba framväxten av grön industri i regionen, vilket Journalisten berättat om. Han kallar det den ”av särintressen finansierade halleluja-satsningen Framtidsfabriken” och att Affärsvärlden ska göra samma sak som hejaklacken bakom Framtidsfabriken, fast ”tvärtom”. (Framtidsfabrikens huvudpartners är Luleå Tekniska Universitet, Sparbanken Nord samt Stiftelsen Skelleftepress som var Norrans huvudägare fram till 2019 då tidningen såldes till NTM.)

– Det är väl ett lite skarpt sätt att formulera det på. Det är en kort del av en längre krönika och semantiken är säkert inte perfekt. Det jag försökte få fram är helt enkelt att det görs den här typen av specialsatsningar runt de här frågorna. Det vi gör är inte nytt. Skillnaden är att vi inte a priori har en inställning att det enbart är av godo.

Du tror inte att man kan få intrycket att du menar att Framtidsfabriken speglar särintressen och att ni ska göra en likadan satsning, fast spegla andra särintressen?

– Nej, då tror jag att man läser in lite mycket i det. Jag såg det mer som ett litet lustigt exempel. Det görs väldigt mycket journalistik runt de här frågorna, men ofta finns en explicit eller implicit positiv grundton.

Har ni fått några sponsorer än?

– Vi för lovande diskussioner.

Med vilka?

– Det kan vi inte gå ut med nu och vi kanske inte kommer gå ut med det längre fram heller. Det får vi se. Det har vi inte riktigt landat i än.

Du ser inte en risk för att det kan uppfattas som att ni går era – eventuellt anonyma – sponsorers ärenden?

– Vi går läsarnas ärenden. Vi skriver om saker som är sanna, relevanta och intressanta och det här området uppfyller med råge de kriterierna. Sponsorerna kommer inte att ha någon inblick eller möjlighet att påverka det vi skriver. Något annat är det inte tal om. Sedan har Affärsvärlden en ganska lång tradition av åsiktsdrivande inslag, där politiker och kommentatorer ger tydlig uttryck för sin åsikt, och min bild är att det i allt väsentligt är en ganska väl fungerande ordning. Om någon inte håller med, ja det må så vara, säger Peter Benson.

Något av sinnebilden för den gröna boomen i norra Sverige är batteribolaget Northvolt. När Journalisten kontaktar Northvolts kommunikationschef Anders Thor menar han att det blir svårt att förhålla sig Affärsvärldens nya inriktning.

Anders Thor, Northvolts kommunikationschef.

– Vi är mycket vana att bli granskade av medier, men frågan är om det är lönt för oss att göra intervjuer eller ge nyheter till en tidning som öppet säger att de söker externa medel för att skriva negativa artiklar om oss? Behöver vi gå in med två miljoner själva för att få till ett mer neutralt förhållningssätt? säger Anders Thor.

Anders Thor uppger att han ser flera problem med Affärsvärldens upplägg:

– Kommer Affärsvärlden att säkerställa att det inte är Northvolts konkurrenter som sponsrar de negativa artiklarna? I annat fall blir det här egentligen bara ett verktyg för våra konkurrenter att betala för negativa artiklar om oss i svensk affärspress.

– För det andra finns det också konkurrenter om elpris. Skandinaviska Policyinstitutet som Affärsvärlden har kopplingar till sponsras av skånska företag som vill hålla nere elpriserna i Skåne. Kommer sådana företag också kunna sponsra att negativa artiklar skrivs om industrierna i norr?

– Den tredje frågan är om vi kommer att få veta vilka företag som betalar för att de negativa artiklarna ska skrivas … Ja, jag måste säga att det känns konstigt att komma med de här frågeställningarna. Det är en märklig sorts journalistik som Affärsvärlden vill satsa på, säger Anders Thor.

Kopplingarna mellan Affärsvärlden och skånska Skandinaviska Policyinstitutet, som Anders Thor lyfter fram, består i forskarna Magnus Henrekson och Christian Sandström. Henrekson sitter i Stiftelsen Affärsvärldens styrelse men är också grundare av Skandinaviska Policyinstitutet. Christian Sandström har knutits till redaktionen och ska bli en ”tongivande röst” i tidningen, samtidigt har han tagit uppdrag från institutet och medverkar i Skandinaviska Policyinstitutets rapportserie ”De norrländska stålsatsningarna – frälsare eller gökunge?” som är kritiska till satsningarna på fossilfritt stål i Norrland.

Affärsvärldens chefredaktör Peter Benson avfärdar Northvolts oro och menar att om Affärsvärlden skriver artiklar där det finns tydliga partsintressen ska det alltid vara öppet och transparent för läsaren.

– Det gäller generellt och inte bara för det här bevakningsområdet. Northvolt behöver inte oroa sig för att vi skulle ta pengar från deras konkurrenter, säger Peter Benson.

Han håller med Anders Thor om att det finns en konkurrens om elpriset att ta hänsyn till.

– Men jag anser inte att de nio miljoner svenskar som bor utanför Norrland representerar ett särintresse utan tvärtom ett tydligt allmänintresse.

– Vi har inte bestämt oss för att någonting enskilt specifikt är dåligt på förhand.  Vi kommer att lyfta fram även sådant som fungerar bra. Ganska ofta kan det handla om intressemotsättningar där det är relevant att höra alla relevanta sidors bästa argument, säger Peter Benson.

På Northvolt frågar man sig varför man skulle ställa upp på intervjuer med Affärsvärlden. Vad tänker du om det?

– Vi kan inte tvinga någon att vara öppen med vad som helst. Det får respektive aktör bestämma själva. Vi känner ju att det viktiga är att det vi skriver är vederhäftigt och att om vi har fel på någon punkt att det i så fall också kommer fram.

Fler avsnitt