”Svenska publicister ställer sig upp och säger ifrån till Kina”
Kinas ambassads angrepp på svenska medier fortsätter med oförminskad kraft. ”Det som hänt det senaste året är att svenska publicister gått samman och sagt ifrån”, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.
Idag publicerar en rad medier ett öppet brev till Kinas president Xi Jinping. Undertecknarna, 30 publicister, journalister och kulturpersonligheter, kräver frihet för Gui Minhai och att Kinas Sverigeambassadör Gui Congyou upphör med sina attacker på personer som kritiserar Kina eller engagerar sig för Gui Minhai.
Samtidigt släpper Reportrar utan gränser idag en rapport om Kinas globala mediestrategi, med fokus på agerandet i Sverige. I rapporten berättar flera redaktioner om de mängder hot man fått ta emot efter publiceringar om Kina.
Jerker Hellström, projektledare för Asien- och Mellanösternprojektet vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, konstaterar i rapporten att Sverige är en liten ekonomi som samtidigt är intressant för Kina:
”Därför ligger det i Kinas intresse att ändra på den bild som ges av Kina. I förlängningen kan man se se att det skulle underlätta för möjligheter till förvärv i Sverige och annat ekonomiskt utbyte.”
Han beskriver den kinesiske ambassadörens strategi som ”tantrum diplomacy”, eller ”vredesutbrottdiplomatik ”, där medier eller myndigheter ska oroa sig över att det man säger kommer att leda till ett vredesutbrott.
”Exempelvis, uttalanden på ambassadens hemsida och att man därför anpassar det man säger. Det är självcensur! Det är helt enkelt det som är målsättningen ”, menar Jerker Hellström i rapporten.
Strategin har dock hittills fått motsatt effekt, med en tilltagande negativ Kinabild hos svenskarna enligt en mätning av PEW Research Center.
Erik Halkjaer, ordförande för svenska Reportrar utan gränser, säger till Journalisten att ambassadörens verbala attacker inte minskat sedan RUG förra året i mars krävde att de skulle upphöra.
Det som däremot hänt är att svenska publicister gått samman i en enad front mot ambassaden, menar han.
– Det är positivt att svenska publicister vaknat.
Men risken för självcensur kvarstår, varnar Erik Halkjaer.
– Når det bara ett par personer med ansvar över programinnehållet är det känsligt. Då gäller det att stå på sig, för pressfrihet och oberoende journalistik.
Ett annat problem är att kinesiska statsmedier formar bilden av Kina, till exempel genom försäljning av program till svenska tablåer – som i exemplet med URs kritiserade Tibetdokumentär, påpekar Halkjaer.
– Det är ett annat sätt att påverka, som den som fattar publicistiska beslut måste vara varsam om. Kina är en stor maktfaktor och använder olika typer av metoder för att påverka svenska medier. Hot å ena sidan, påverkan av innehåll å andra sidan, säger han.
Svenska PEN, Svenska Förläggareföreningen, Sveriges Författarförbund och Journalistförbundet startar också i dag en nationell namninsamling till stöd för Gui Minhai.
