Gå direkt till textinnehållet

Kvinnlig vikarie får lägst lön

DNs sommarvikarier hade högst lön i dagspressdistriktet. Expressens vikarier tjänade drygt 1 800 kronor mindre.Aftonbladet hade störst gap mellan kvinnliga och manliga vikariers löner.

Klicka för att se tabell

DNs sommarvikarier hade högst lön i dagspressdistriktet. Expressens vikarier tjänade drygt 1 800 kronor mindre.

Aftonbladet hade störst gap mellan kvinnliga och manliga vikariers löner.

Det visar SJFs dagspressdistrikts statistik över lönenivåer för vikarier under sommaren. Siffrorna presenterades vid en särskild vikariedag förra veckan.

Det är första gången distriktet ställer samman statistiken som bygger på klubbarnas uppgifter och omfattar sommarvikariat, längre vikariat och projekttjänster.

Expressen, Aftonbladet, SvD och DN hade alla runt 100 vikarier, TT drygt ett trettiotal.

Klubben på SvD var den enda som lyckats förhandla fram en minimilön för vikarier (18 000 kronor). På alla arbetsplatser utom TT tjänade männen mer än kvinnorna. På Aftonbladet skilde 470 kronor. DN saknar könsuppdelad statistik.

Lägst vikarielöner hade Expressen, som annars brukar ligga bra till i lönestatistik.

— Gapet till snittlönerna för fast personal är ungefär 8 – 9 000 kronor hos oss. På TT skiljer inte mer än ett par tusen, säger Expressens klubbordförande Fredrik Nejman.

En trend han noterat är att fler vikarier än tidigare hört av sig till klubben före lönesättning. Men de är ändå inte fler än ett tjugotal.

— Många vikarier tror att facket inte är något för dem och det är synd. Vissa har fått riktigt låga löner — som sämst 15 500.

En annan trend som diskuterades på vikariedagen var att vikariernas ålder, och därmed kraven från dem, höjts något. Frilansar drygar ut kassan med sommarvik och journalister som slutat med avgångsvederlag gör tillfälliga inhopp.

De flesta vikarierna på Expressen är ändå unga, nyutexaminerade från journalisthögskolan eller med något eller några års erfarenhet från lokaltidning.

— En del får tjänstledigt under sommaren för att prova jobb på en rikstidning, säger Fredrik Nejman.

Kvällstidningarna fick mängder av ansökningar, men på ett område har personalredaktörerna haft problem:

— Det finns få redigerare som kan gå direkt in i produktionen. Kvällstidningsredigering är ju lite speciell, säger Fredrik Nejman.

Fler avsnitt
Fler videos