Gå direkt till textinnehållet

Jan Malmstedt: ”I en demokrati värnar man den fria pressen”

Lärarförbundets tidigare tidningschef Jan Malmstedt var med och startade tidningsavdelningen 1990. Han ser med sorg och vemod på den utveckling som nu sker på tidningarna.

Efter att ha läst Journalistens granskning Striden om lärartidningarna är Lärarförbundets förste tidningschef Jan Malmstedt oroad för framtiden för både förbundet och dess tidningsverksamhet.

– Jag läste artikeln med sorg och vemod. Det är tragiskt att höra hur det har gått. Påtryckningarna på människorna och dessa ogenomtänkta organisationsförändringar är negativa för både medarbetare och förbundet självt. Det riskerar att bli en arbetsplats som är svartlistad bland journalister. Vem vill jobba under de förutsättningarna? säger Jan Malmstedt.

Han var med och startade tidningsavdelningen när Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund gick samman 1990, och var chef för avdelningen 1990-1996. Det var den avdelningen som kom att bli förebild för många fackförbundstidningar, med flera redaktioner och utgivningar, och en stark och självständig journalistik

– Jag tyckte det skulle vara bra för journalisterna att jobba i en stor gemenskap. Det blev bättre än jag vågat föreställa mig. Sedan förekom det förstås påtryckningar, sådana märker nog alla organisationstidningar av mer eller mindre, utom på tidningen Journalisten förstås. Jag blev kallad mentalt sjuk vid ett tillfälle när jag hade en uppfattning som inte stämde med vad andra tyckte i kansliledningen. Jag hade jobbat på Psykologtidningen i tre år så jag avfärdade den diagnosen, berättar Jan Malmstedt.

Det finns många allvarliga problem med de beslut som förbundsstyrelsen har fattat, anser han. Den kanske allvarligaste är den gemensamma planeringen av tidningarna och sammanslagningen med kommunikationsavdelningen.

– I en demokrati måste det finnas fria och självständiga medier. Det gynnar det demokratiska systemet, det är därför man värnar den fria pressen. Det är samma sak i organisationerna som i samhället i stort. Jag förstår hur styrelsen har tänkt, men det är väldigt tråkigt. Det här kommer att leda till interna stridigheter inom förbundet som kommer att explodera i ansiktet på ledningen i stället för att man löser upp dem i en öppen debatt.

Han har också dåliga erfarenheter av redaktionskommittéer som befolkas med kommunikatörer eller förbundsstyrelseledamöter. I det nya redaktionella programmet för Lärarförbundets tidningar ges redaktionskommittén dessutom utökad makt och blir en sorts tillsynsfunktion över tidningarna.

– I redaktionskommittéer blir man utsatt för påtryckningar från folk som inte förstår journalistiskt arbete, det blir fluffiga och oftast oanvändbara uppslag. Att kommittéerna ska ”utvärdera” tidningarna kan skapa ohållbara situationer eftersom de ska ansvara inför förbundsstyrelsen. I stället ska journalister verksamma inom fackområden ha tillräckliga resurser och tillräckligt med tid för att följa med inom fackområdet, säger Jan Malmstedt.

I dag inleds Lärarförbundets kongress, där 18 kommunavdelningar har motionerat om att upphäva förbundsstyrelsens beslut om nytt redaktionellt program.

Fler avsnitt
Fler videos