Gå direkt till textinnehållet

”En larmsignal till oss andra chefredaktörer inom fackpressen”

Chefredaktörer på flera fackförbundstidningar kritiserar Lärarförbundet efter beslutet att inskränka förbundets tidningsredaktioners oberoende. Alexander Armiento, ordförande i föreningen Fackförbundspressen, varnar för att beslutet kommer att slå tillbaka mot fackförbunden.

Lärarförbundets planerade inskränkningar i tidningarnas oberoende har fått hård kritik i branschen. I onsdags valde avdelningschefen för tidningsverksamheten på Lärarförbundet Annica Grimlund att avgå i protest, och hon beskriver i en intervju med Journalisten i dag Lärarförbundet som ”antifackligt och odemokratiskt”.

Chefredaktörer inom fackförbundspressen anser att Lärarförbundet är på väg att göra ett stort misstag som kommer att skada inte bara Lärarförbundet.

Alexander Armiento, chefredaktör för Publikt och ordförande i ordförande i föreningen Fackförbundspressen, anser att förtroendet för fackförbundspressen är hotat:

– Lärarförbundets planer är väldigt oroväckande. Om planerna blir verklighet kommer de att ha medlemstidningar som har en mindre redaktionell frihet än något annat stort svenskt fackförbund. De har redan tagit bort tidningarnas uppdrag att granska förbundets inre liv och vill nu införa samplanering med kommunikationsavdelningen. Det riskerar att undergräva förtroendet för fackförbundspressen, givetvis när de gäller just de här tidningarnas förtroende hos de egna medlemmarna, men också för oss andra som verkar i fackförbundspressen, som över tid ganska mödosamt har erövrat ett förtroende för att det vi gör är självständig journalistik med kvalitet, säger Alexander Armiento.

– Vårt förtroende kan lätt undergrävas av detta. Andra kan peka och säga: ”När det kommer till kritan är det förbundets agenda som styr vad ni skriver om.”

Han menar också att beslutet är skadligt för fackförbunden:

– I konsultrapporten som låg till grund för Lärarförbundets styrelsebeslut påstods att organisationen inte har råd att låta olika kanaler måla upp olika bilder av samma fråga. Det här ”tala med en röst-tänket” leder till att man tappar i förtroende i omvärlden. Man ska tänka på att en stor del av svenska fackförbunds inflytande i samhället är resultatet av politiska beslut. De politiska besluten har varit möjliga för att fackförbund har uppfattats som demokratiska organisationer. Genom att ha självständiga tidningar visar man att man är demokratiska organisationer.

Att inte ha en redaktionellt självständig medlemstidning är ett steg bort från att vara en demokratisk organisation?
– Ja. Det handlar dels om att kunna granska det egna förbundet, dels om att vara en arena där medlemmar vet att de kan komma till tals även om de inte delar den nuvarande förbundsledningens syn på saker och ting. Ska man ha en fri åsiktsbildning och fri debatt inom ett förbund på 200 000 medlemmar finns det inte så många andra möjligheter än en oberoende medlemstidning. Redaktionell självständighet handlar dessutom också om att kunna granska arbetsgivarna och omvärlden utan hänsynstagande till förbundets kommunikationsavdelnings agenda just den här veckan, säger Alexander Armiento.

Psykologtidningens chefredaktör Lennart Kriisa säger till Journalisten att han är imponerad av tidningschefen Annica Grimlunds beslut att avgå i protest i stället för att försöka anpassa sig.

– Det här är en larmsignal till oss andra chefredaktörer inom fackpressen. Vi kan inte vara passiva, vi måste trycka på, säger Lennart Kriisa.

– Diskussionen om journalistikens roll förs inom många förbund och relationen mellan förbunden och deras egna tidningar är ansträngd. Här har vi som är chefredaktörer en pedagogisk uppgift, att förklara skillnaden mellan kommunikation och journalistik. För folk begriper inte skillnaden. Varje gång jag träffar förbundsstyrelsen förklarar jag skillnaden och varje gång ser jag förvånade ansikten. Journalistik har en kraft som kommunikation saknar. Förbundets väl avvägda debattartiklar får inte genomslag. Det är journalistiken som får genomslag i andra medier och påverkar samhället, inte pressmeddelanden, säger Lennart Kriisa.

Susanna Lundell, chefredaktör för Kommunalarbetaren, anser att hela processen kring beslutet varit odemokratisk

– Det som händer på Lärarförbundet är extra allvarligt då de egna medlemmarna, lärarna, ju i sitt arbete ska lära ut viktiga frågor som yttrandefrihet, demokrati och källkritik till sina elever. Hur ska de kunna göra det med trovärdighet om deras egna medlemstidningar kommer att vara kommunikationskanaler som för ut husbondens röst? Processen är också märklig då den inte är medlemsstyrd utan leds av några i den yttersta toppen på kansliet och i förbundsstyrelsen där alla beslut fattas utan en ordentlig, demokratisk intern process. Det är också väldigt märkligt att de ansvariga för processen inte lyssnar på all den kunskap som de anställda journalisterna på lärartidningarna besitter. I stället för att lyssna på dem fattas besluten snabbt och utan förankring hos de egna medlemmarna, säger Susanna Lundell.

Hon är förvånad över hur snabbt Lärarförbundet vänt helt om i fråga om oberoende tidningar.

– Lärarförbundet som tidigare har varit en tidningsägare att se upp till. Tidningarna innehåller en viktig debatt och har hög kvalitet på nyhetsartiklar och mer yrkesinriktad journalistik. De riskerar nu att bli en del av kommunikationsavdelningen med ett innehåll som helt styrs av ägarna. Det är sorgligt, beklagligt och allvarligt att ett så stort fackförbund agerar så.

Helle Klein, chefredaktör på Dagens Arbete, rasar i den egna tidningen mot Lärarförbundet. Hon skriver bland annat: ”Att just Lärarförbundet nu väljer att lägga om riktningen och blanda samman journalistik och marknadsföring/kommunikation är chockerande. Det förbund som samlar lärare som har i uppdrag att utbilda nya generationer i demokratins värderingar borde väl rimligen ha koll på att den fria journalistiken är en grundbult i vår demokrati?”

– Jag är ytterst kritisk till det som Lärarförbundets ledning håller på med och tycker att det är skandalöst att ett lärarfack inte förmår skilja på journalistik och kommunikation, säger Helle Klein till Journalisten.

Journalistens chefredaktör Helena Giertta skriver i sin ledartext: "Oberoendet och självständigheten är allvarligt hotad. Lärarförbundet måste tänka om och ge tillbaka tidningarna sitt oberoende."

Fler avsnitt