Var finns kritiken mot Stampen?

Det är ett underbetyg till medie- och kulturjournalistiken att tidningen Resume, som ensam drivit granskningen av Stampen senaste halvåret, inte kreddas i den här artikeln.

Det är i Sverige vi lever och i Sverige finns ingen riksjournalistik. Blotta tanken på att Agenda, Studio Ett eller Dagens Nyheter mer än i undantagsfall skulle intressera sig livet utanför tullarna och, möjligen, Bromma är ju inget annat än skrattretande. Häromdagen inträffade förvisso ett sådant undantag: då flögs team efter team ned till Helsingborg, men då var det ju för all del en stockholmssupporter som blev offer i en dramatisk tragedi ute i provinsen

Här finns ett intressant tidsdokument. Sex år går fort …

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/40433?programid=3071

Bra artikel som för en gångs skull tar ett kultursociologiskt grepp på mediefrågan. Lovsången till häcklandet bör dock problematiseras. Det fungerar till en viss gräns, men när det slår över i bara gnäll finns en risk att ägaren tröttnar. Jag tänker till exempel på Bertil Torekulls uppgifter om att Bonnier funderade på att sälja DN på 70-talet.

Det kan finnas en poäng med att hålla de rika och framgångsrika på mattan, men det finns också en risk att de helt enkelt lämnat branschen eller landet (som Kamprad och Bergman gjort i andra sammanhang). Nyckeln är väl någon sorts samspel. Kanske har samhället ändrats för mycket för att den tradition som Kleen lite nostalgiskt hyllar ska fungera länge?

Ytterligare en aspekt på "fursten behöver häcklas så att hen sköter sig"-perspektivet är hur det berör journalistkåren. På senare år har en aldrig tidigare skådad journalistkritik flödat i bloggar, kommentarsfält och alternativmedier. Ofta har den varit grov och folkligt burlesk som de lokalrevyer Kleen nämner, och den är av allt att döma illa omtyckt av sina måltavlor.

Skulle det i så fall ge oss en bättre och mindre mallig journalistik, utan överdrivna maktanspråk? Det är inte bara tidningsägare som har makt.

En annan aspekt på det här med att en uppnosig lokal/regional opinion, lokalrevyer, akademiker m fl kunde hålla glufsiga mediemoguler på mattan är väl att det förutsätter en hyfsad sortering av konkurrerande tidningar, tidskrifter, lokalradio etc – som står fria från mogulen ifråga. Lokalrevyer och debattörer behöver också ett medialt rum med genljud, det räcker inte med enbart den fysiska teaterscenen, kafeét eller klubben ifall det som sägs och görs där inte lyfts av andra massmedieaktörer – och jag förmodar att det inte var Hjörnes tidningar som helst skrev om de satiriska eller kritiska inläggen kring familjen. Idag är det påtagligt att Bonniersfärens tidningar (där af Kleen m fl sedan länge hör hemma) inte gärna tar upp frågor om Bonnierfamiljens makt eller hur dessa tidningar väljer ut nyheter och vinklingar. De frågorna hamnar i en kompakt medieskugga för dem som inte medvetet letar efter inlägg på dessa linjer. Och när väl Hjörnefamiljen blivit dominerande i Götet, ungefär som Sydsvenskansfären i Skåne, så finns det knappast något syre i luften för att sprida och bevaka kritiska inlägg om dessa "stora familjer".

Den som inte kan se in i framtiden, eller kanske inte ens VILL se in i framtiden, kommer alltid att få problem. I framtiden.
Läste i veckan om ett stort amerikanskt pappersföretag som köpt på sig ett antal papperbruk - för tidningspapper..
Nu har minskningen av konsumtionen av tidningspapper blivit så stor att man fått problem.
I Sverige finns det de som i stället köper på sig hela tidningsföretag..

Robert J: Det där var väl ändå en märklig kommentar. På 1970-talet, när Hjörne häcklades som intensivast av Anderz Harning och andra, fanns det i Sveriges näst största stad bara två dagligt utkommande tidningar, båda ägda av familjen Hjörne, trots att det bara några decennier tidigare hade funnits hela fem stycken, varav en höll en klass som var helt unik för Sverige (och det var inte GP).

Och nej, det var inte i GP och GT som man på den tiden kritiserade Hjörne, hur du nu kunde tro det, och det är knappast, mer än någon enstaka gång som Bonnier kritiseras i Bonnierkoncernens tidningar i dag. Din tes undermineras fullständigt när man därtill betänker att det i dag finns hur många platformar som helst för kritik av ägarförhållandena i näringslivet, vilket det inte gjorde då, dock utan att sådana frågor diskuteras särskilt ofta.

Ja Birgitta, du har verkligen alla hästarna inne i stallet. Det är väl ganska uppenbart utifrån min replik att man *inte* kan förvänta sig att en familjeägd tidning bubblar av kritik och spydigheter mot ägarfamiljen - att du läser den kommentaren bakfram får verkligen stå för dig själv.

Apropå Hjörnefamiljens ställlning vid mitten av 70-talet: de var kanske lokalt dominerande i dagspressen i Göteborgs stad, men inte i hela regionen. Det fanns långt fler lokaltidningar och dessa hade ryggraden att släppa fram kritiska synpunkter och satir mot Hjörnarna. Dessutom fanns det en tidskriftsflora av ett helt annat slag än nu. inte minst i det "röda" och liberala Göteborg. Dagens bloggare spelar oftast inte alls på samma plan.

Och utrymmet idag för att bedriva mediekritik mot svenska moguler och mot tidningarnas omläggning till nöjesmagasin och megafoner? Ja, alla kan ju se att en lokal bloggare har hyfsat liknande möjligheter att nå ut som ett stort bylinenamn eller en kritiker eller reporter på en större tidning, låt oss säga Johan Croneman, Oisin Cantwell eller Kristin Lundell. Men visstja, du ser uppenbarligen ingen skillnad på friheten att yttra sig - i sitt lilla hörn - och de reella möjligheterna att få igång en debatt som faktiskt hörs ute i det större rummet, att hålla tummen i ögat på ett mediebolag eller på enskilda journalister. Gomidda!

"Och när väl Hjörnefamiljen blivit dominerande i Götet, ungefär som Sydsvenskansfären i Skåne, så finns det knappast något syre i luften för att sprida och bevaka kritiska inlägg om dessa stora familjer".

http://www.gp.se/kulturnoje/1.2337858-gabriel-bystrom-vad-hander-nar-eko...

Så tomt på syre är det inte.

Rudolf! Jag älskar dig. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. DN, SVT, TV4 etc. måste sluta låtsas vara intresserade av att rapportera för hela Sverige.