Gå direkt till textinnehållet

Utvisa Kinas ambassadör, Wallström!

DEBATT/ Verkligheten överträffar fantasin ibland. Lördagen den 20 januari åker den svenske medborgaren och bokförläggaren Gui Minhai tåg tillsammans med två svenska diplomater. Tåget lämnade hans födelsestad Ningbo för ungefär fyra timmar sedan. Han är på väg till den svenska ambassaden i Beijing för ett läkarbesök eftersom han kan ha drabbats av muskelsjukdomen amyotrofisk lateral skleros (ALS). Minhai är omgiven av diplomater.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Inte långt från trion sitter tio civila män. Ett par timmar innan tåget ska anlända till Beijing, närmar sig de tio männen och plockar upp den 53-årig mannen, på väg till ett läkarbesök.

  Kidnapparna vet vad de gör: Om de vidrör en svensk diplomat kan det bli stora komplikationer mellan de svenska och kinesiska staterna. Men de svenska diplomaterna använder sig inte av immunitetsdiplomatin för att resa sig upp och göra motstånd mot kidnapparna som bär iväg Minhai till perrongen.   

När jag nås av nyheten drabbas jag av en chock som ersätts med skamkänslor. Chocken beror på att Kina förödmjukar Sverige genom att lyfta upp en svensk medborgare mitt ibland svenska diplomater. Skammen beror på att jag är medborgare i detta land som förödmjukas.

 Skammen blir inte mindre av det faktum att det är andra gången Minhai frihetsberövas på ett så brutalt och spektakulärt sätt.

Den 17 oktober 2015 kidnappade kinesiska myndigheter Minhai under en semesterresa i Thailand och förde honom till Kina. I två år isolerades han från omvärlden utan advokat, rättegång och åtalspunkt eftersom han publicerade regimkritiska böcker. 

 Exakt två år senare ”frigavs” Minhai under oklar juridisk status. Jag och många andra som engagerat sig för Minhais frihet blev glada, men vi kunde inte andas ut.  

Efter en veckas ”frihet” kontaktade Gui Minhai sin dotter Angela och fick så småningom svenskt pass och vistelsevisum i Kina. Såväl jag som Angela förstod att Minhai var under bevakning. Att vänta på Minhai med champagne och smala cigarretter på Arlandas ankomsthall verkade knappast vara inom synhåll men vi var optimistiska.

  Varje ofri dag efter ”friheten” ökade min oro. Tre månader och tre dagar senare visade sig att min oro var befogad: Under tisdagen meddelade Kinas utrikesdepartementet att Minhai återigen är frihetsberövad. Inte nog mot det, Kina kritiserade Sverige i skarpa ordalag för att Sverige överhuvudtaget bryr sig om sin medborgare  Gui Minhai som nu sitter i ett av många kinesiska ”svarta fängelser” som regimen driver utanför det juridiska systemet.

 Situationen för Minhai är mycket illa. I och med Minhai är endast svensk medborgare är det bara Sverige som kan ställa upp för honom.

 Därför är det ytterst viktigt att Sverige inte sviker en man som lidit alldeles för mycket på grund av att han använt sin yttrandefrihet.

I fallet Minhai kan man inte nöja oss med retorik och uttalanden på regeringens hemsida. Det kommer inte hjälpa Gui Minhai.

Det finns bara ett sätt att rädda Minhai: Sverige måste agera konkret. Man måste sätta hårt mot hårt, det enda språk enpartistaten Kina förstår.

Det bästa sättet är att Sverige omedelbart förklarar Kinas ambassadör i Stockholm som persona non grata så att han inte får vistas mer i vårt land. Och så länge Minhai inte får lämna Kina får inte heller någon ambassadör från Kina tillåtas verka i Sverige!

 

                                                                                        KURDO BAKSI

                  Författare och journalist. Är engagerad för Gui Minhais frihet

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler