”Vi är på dag ett av talibanernas maktövertagande”
Pressfriheten och den fria journalistiken kommer att pressas tillbaka under talibanernas styre – men hur långt är för tidigt att säga.
Det menar Anders Rosén, tidigare SVT-journalist och med en bakgrund som informationsansvarig för Svenska Afghanistankommittén i Kabul. Idag är han vice ordförande i organisationen.
Som Journalisten rapporterat idag uppges minst 140 medier redan behövt stänga ned och över 1 200 journalister och mediearbetare ha förlorat sina jobb under talibanoffensiven i Afghanistan.
Afghanistan har länge varit ett mycket farligt land för journalister. Svenske Nils Horner, som mördades i Kabul 2014, är en av fler än 120 journalister som dödats de senaste 20 åren. Samtidigt har en mångfald av framför allt olika radio- och tv-kanaler kunnat starta i landet sedan talibanväldet föll 2001.
– Det som skedde var att man gick från en talibankontrollerad radiokanal till en explosion av medier i början på 2000-talet. Det fanns ett uppdämt behov av ny, fri kommunikation. Många nya stationer fick också biståndsinsatser från utlandet, säger Anders Rosén.
– Afghanistan blev som en liten ö av yttrandefrihet i den här regionen, med en fin mosaik av medier.
Kvinnor har de gångna decennierna också för första gången kunnat utbilda sig till och arbeta som journalister. Men kvinnliga journalister har också varit måltavlor för riktade attacker det senaste året. Flera kvinnliga tv-anställda har dödats i dåd som talibanerna inte har tagit på sig, men uttryckt stöd för.
Attackerna har haft en avskräckande effekt.
– En siffra jag sett är att 20 procent av alla kvinnliga journalister lämnat yrket det senaste året, säger Anders Rosén.
Även många manliga journalister har lämnat landet eller yrket.
Hur kommer journalistiken att påverkas av att talibanerna nu åter tar makten?
– Det finns all anledning att befara att den kommer att gå tillbaka. Att man på talibanmanér kommer att säga "vi har yttrandefrihet och pressfrihet så länge man håller sig till de islamiska principer som vi tycker är de rätta".
– Vi vet inte än: vi är på dag ett av talibanernas maktövertagande. Men det kommer knappast att bli bättre.
En återgång till samma extrema informationsläge som rådde under förra talibanregimen tror Anders Rosén ändå inte på. Under 2000-talet har sociala medier tagit plats i Afghanistan och utbildningsnivån framför allt i städerna har höjts rejält.
– Det är inte samma Afghanistan som för 20 år sedan, det måste även talibanerna förhålla sig till. Det finns helt andra informationskanaler, de använder själva sociala medier mycket och strategiskt. Hur de kommer att navigera i det här blir intressant att följa.
Vilken roll kan omvärlden spela för Afghanistans press- och yttrandefrihet?
– Att inte lämna blicken på landet. Att visa att vi följer vad som händer, hela tiden reagera, och ge stöd till de goda krafterna. Nu har talibanernas politiska ledning sagt att de vill ha fredliga internationella relationer. De är mer beroende av omvärlden än tidigare. Det innebär att omvärlden kan bevaka mänskliga rättigheter, ställa krav och kritisera. Vi måste elda på så mycket som möjligt, få dem att känna att de är bevakade, säger Anders Rosén.
