Jutterström: ”Tidöpartierna vill starkt försvaga public service”
PS-utredningen ”Djupt olyckligt”, säger den mångåriga publicisten Christina Jutterström om splittringen i public service-kommittén. ”Det är förödande för både bolagen och befolkningen om politikerna inte kan komma överens”, säger hon.
– Det är djupt olyckligt att det inte finns en bred politisk enighet inför den nya tillståndsperioden. Det är första gången i historien det händer, säger Christina Jutterström.
Hon sitter i en bil på väg till Radiohuset för att prata public service i Sveriges Radio, och senare i TV4. För någon månad sedan publicerade hon och bland andra Jan Scherman slutsatserna i sin skuggutredning till public service-utredningen.
– Det har funnits avvikande meningar tidigare, men det har alltid varit en bred uppgörelse. Bilden jag fått är att Tidöpartierna sent kom och hade jobbat ihop sig, med order uppifrån.
Göran Hägglund betonar samtidigt att det finns en enighet om ett fortsatt brett public service.
– Ja, man säger det. Men låter inte SVTs nyheter på webben finnas kvar som idag – vilket är den minsta text bland public service-bolag i Europa idag. Och samtidigt säger att man ska vara återhållsam när det gäller sociala medier. Där publiken allt mer finns. Till det: mindre pengar. Det måste vara ett sätt att starkt försvaga public service.
Varför är det ett så stort problem om blocken inte är överens?
– Därför att public service är till för alla. Finansieras av alla vuxna som betalar skatt. Att politikerna då har olika uppfattningar om public service blir rätt förödande. För företagen, men också för vanligt folk.
Jutterström menar precis som oppositionspartierna att utredningen inte lyssnat på Försvarsberedningen.
– Som varit otroligt tydliga med att public service ska vara brett, oberoende och rejält finansierat för att kunna fungera i kris och beredskapssammanhang.
Utredningen föreslår att regeringen tillsätter en utredning för att titta på om UR, SVT och SR borde slås ihop. Det föreslår även Jutterströms oberoende utredning. Men av helt andra skäl, säger hon.
– De vill göra det för att dra ned på anslagen. Vi anser att ett sammanhållet bolag skulle tjäna utvecklingen och frigöra resurser till journalistiken. Vi tycker att man ska göra det nu.
Hon pekar på att SR till exempel sitter i överdimensionerade lokaler, medan SVT har ett tomt hus.
Christina Jutterström har varit chefredaktör på DN och Expressen, innan hon blev vd på SVT. Hon tycker att den kommersiella erfarenheten gör henne lämpad att ha nyanserade åsikter om public service-frågan. Också vad gäller public service-bolagens förhållande till tidningsbranschen. Hon tycker att Hägglunds kommitté inte lyssnat på forskning som tydligt avvisar att public service skulle hämma dagstidningarnas affär.
– Konkurrens är bra, snarare. Tidningarnas problem är att techbolagen tagit deras annonsintäkter.
Men TU är missnöjda med att utredningen inte tvingar SVT att begränsa sin text. ”Jag är lite orolig att vi ska hamna i samma situation som vi är i nu. Redan 2018 slog riksdagen fast att public service-bolagen ska fokusera på rörlig bild och ljud. Men så är inte fallet i dag”, säger TUs vd Johan Taubert till SVT.
– Men betänkandet har ändrat från ”bör” till ”ska” [att text innebära en ”kompletterande verksamhet” till ljud och rörlig bild.], säger Christina Jutterström.
Journalistförbundet beklagar liksom oppositionen och Christina Jutterström att kommittén inte lyckats enas i viktiga frågor, och varnar för att ”ett långsiktigt sparpaket” väntar om kommitténs betänkande blir verklighet.
”Politikerna i Tidö-partierna vill uppenbarligen skära ner på public service-bolagens verksamhet. Det skulle vara oerhört problematiskt för bolagens möjligheter att förvalta det breda uppdraget och samtidigt göra kvalitativ journalistik”, säger förbundets ordförande Ulrika Hyllert i en kommentar.
Granskningen av public service är en annan fråga där oppositionen har reserverat sig. Tidöpartierna föreslår att bland annat forskare ska granska public service mer än det som görs idag.
”Public service-företagen är redan hårt granskade av Mediemyndigheten. Vi vet också att public service-bolagen har ett stort förtroende hos allmänheten. Att ytterligare öka granskningen innebär såklart ökad administration för såväl myndigheten som bolagen. Det finns goda skäl att ifrågasätta motiven bakom en sådan utökad granskning”, säger Ulrika Hyllert.