Miljöministern: Journalisters klimatkunskaper måste höjas

”Medierna och klimatet. Vilket ansvar ska journalistiken ta?” var ämnet för årets upplaga av journalistikseminariet Mediemötet, som arrangerades på JMG i Göteborg på tisdagen.

På plats fanns bland andra medieprofessorn Anna Roosvall, Ekots utrikeschef Ginna Lindberg, SVTs Indienkorre Malin Mendel och DNs kulturchef Björn Wiman, samt Mp-språkröret och ministern Isabella Lövin.

Isabella Lövin som själv har en bakgrund som miljöjournalist med Guldspadevinnande boken Tyst hav, betonade att hon inte ville ge några ”anvisningar”, men några iakttagelser om dagens klimatjournalistik.

Annons

Precis som Björn Wiman menar Isabella Lövin att klimatkrisen är kraftigt underrapporterad i förhållande till hur allvarlig den är, även om båda två framhöll att bevakningen ökat det senaste året.

– Hela tiden händer de mest spektakulära saker som inte avspeglas på löpen, sade Lövin, och pekade på rekordtemperaturer i Arktis och de kraftiga cyklonerna i östra Afrika nyligen.

– Att människor förstår hur allvarligt läget är är en nyckel för att kunna vända den här trenden. Motkrafterna vi ser skulle inte vara så stora om människor förstod det, menade Isabella Lövin.

Hon anser att bristande kunskaper hos journalister är ett problem.  

– Kunskapsläget har höjts, men det är inte det bästa jämfört med andra områden. När det gäller politiken och hur vi ska åtgärda detta finns det fortfarande en väldigt ytlig ansats från journalister. Fokus ligger på att hitta konflikter mellan politiska företrädare snarare än att förstå vad som kan minska utsläppen. Det underlättar inte precis, menade ministern, och uttryckte frustration över att partiledardebatten i söndags kom att handla så mycket om kärnkraft.

– Här finns ett omfattande regelverk på EU-nivå, ändå lyckas man göra det till en stor fråga om huruvida vi ska ha en europeisk koldioxidskatt, eller satsa på kärnkraft. Ekonomijournalister hade aldrig accepterat om man diskuterat budgetramverket att någon plötsligt skulle introducera något helt nytt – som att det behövs mer forskning om budgetreglerna. Det hjälper inte tittarna eller debatten om man inte pratar om de konkreta styrmedel som finns, och att makthavare kan komma undan med att kasta in något helt nytt i debatten, sade hon.

Lövin menar att medierna skyggar för komplex rapportering för att klimatfrågan då framstår som ”teknisk, osexig och obegriplig”, men att man därigenom underskattar tittare och läsare.

– Jag tror att det finns en enorm hunger efter att förstå de här sakerna, vad vi kan göra åt mänsklighetens största fråga. Jag önskar att det fanns mer tilltro till att tittarna vill förstå mer komplexa sammanhang av klimatfrågan. Om den som verkligen försöker fördjupa sig inte hittar någon vägledning ger man kanske upp.

DNs Björn Wiman pekade i sin tur på hur ansvarsutkrävandet inom klimatområdet brister. Till exempel, menade han, fick just Isabella Lövin slippa undan rätt lätt när hon intervjuades om att Sveriges koldioxidutsläpp fortsätter öka:

– Det är för lite, det är för dåligt! Tänk hur det skulle ha låtit om det till exempel varit brottsligheten bland invandrare som ökat, sade Björn Wiman.

SVTs korrespondent Malin Mendel och SRs Ginna Lindberg gav en internationell utblick på klimatbevakning. Malin Mendel berättade att indiska journalister som bevakar miljöfrågor – eller skriver negativt om regeringspartiet BJP – blir hotade eller till och med mördade.

Den indiska regeringschefen Narendra Modi har aldrig på fem år vid makten gett en presskonferens utan har egna kanaler där han aktivt följer trollkonton som hetsar mot miljöaktivister och journalister. Ledande politiker kan kalla journalister för ”prostituerade”, och hetsjakten har skapat en utbredd självcensur bland journalister, enligt Malin Mendel.

– Miljö- och klimatdebatten i Indien är helt obefintlig, trots att landet redan drabbas hårt av klimatförändringarna. Vattnet är förgiftat, bönder tar livet av sig på grund av torkan. Min kamera lade av 15 gånger under en intervju för att det var så varmt. Ändå är det en icke-fråga i valrörelsen, berättade Malin Mendel.

Ginna Lindberg konstaterade att klimatdebatten i USA, där Trumpadministrationen minskat klimatbudgetar och dragit sig ur Paris-avtalet, är extremt polariserad. Ambitiös klimatjournalistik görs, men främst av de stora tidningshusen. I de stora kabel-tv-kanalerna existerar klimatfrågan knappt.

– Man har provat utan framgång. Man vet att ett direktsänt tal av Trump är en tittarmagnet, men inte en satsning på klimatjournalistik, sade Ginna Lindberg.

Men man är bra på ekonomisk klimatjournalistik i USA, ”follow the money”, framhöll Ginna Lindberg. Ett exempel är hur amerikanska medier avslöjat att kolmagnaten Robert Murray, som donerat stora summor till Donald Trumps kampanj, fått igenom sina önskningar om borttagna restriktioner för kolföretag.

En slutsats under eftermiddagen var att klimatfrågan måste in i all rapportering och att fler tvärredaktionella samarbeten behövs. För de renodlade klimatreportrarna är inte så många. JMG-studenterna Linnea Burén och Linnea Rönnqvist skriver en uppsats om svenska klimatjournalister och har i sin kartläggning hittat åtta svenska redaktioner som har åtminstone en miljö- och klimatreporter, och ytterligare några frilansar. På större lokaltidningar finns ett antal ”inofficiella” klimatreportrar, som också har annat på sitt bord, enligt Burén och Rönnqvist.

Deras intervjuer med tio klimatreportrar visar att de som bevakar klimatet ofta tycker att det rapporteras för lite om frågorna, att det saknas kontinuitet och att det saknas granskande journalistik. Reaktioner från klimatförnekare är vanligt, och en ambition hos reportrarna är att hålla balansen mellan hoppingivande och alarmistisk journalistik:

– Man vill inte bli för alarmistisk.

Björn Wiman menade att det inte handlar om optimism eller pessimism utan om att analysen måste fördjupas.

– Vi ska inte bli aktivister, men vi måste bli bättre på att ta in verkligheten i hela dess omfång. Vi kan ge hur många klimatsmarta tips som helst, men inget påverkar som om vi börjar avslöja de som tjänar pengar på den här situationen, och ställa politikerna till svars på det sätt vi gör inom alla andra områden. Inget väcker hopp som en riktigt bra nyhet kan göra, menade han.

På mötet delades även priset till Nils Horners minne ut, som i år gick till DN-fotografen Lotta Härdelin.

Mediemötet är ett samarrangemang mellan Västsvenska Journalisters stiftelse, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet, Borås Tidning och Publicistklubben Västra.