”Medier borde aldrig ha lagt ut mejldriften på Google”

Bekväm slår rädd. Det är grundtesen när journalisten och författaren Andreas Ekström i boken Bekvämlighetens tyranni – hur vi förlorade makten över vår tids stora revolution, som kommer ut idag, sammanfattar sina tankar om det han det senaste decenniet föreläst i 31 länder om: den digitala revolutionen.

På 147 luftiga sidor skissar Ekström bilden av hur digitaliseringen inte alls gjort oss fria, utan hur vi tvärtom låtit techjättarna få ett järngrepp om allt från våra relationer till vår tid och identitet.

– Det här är inte en stridsskrift mot digitalisering. Däremot en vänlig utskällning av oss människor. Digitaliseringen är här på gott och ont, men vi måste äga den. På grund av användarvänlighet är vi helt bortkollrade, säger Andreas Ekström.

Annons

– En sak vore om bara du och jag fattade dåliga beslut när vi sitter och blippar på mobilen, men vi gör ju det här på statlig nivå också.

Ekström kom 2010 ut med reportageboken Google-koden och har kunnat uppfattats som en tech-evangelist. Felaktigt, anser han.

– Eftersom jag lagt så mycket kraft på att försöka förstå vad som händer med samhället, ekonomin, relationerna och kulturen i vår digitala tid, tror människor gärna att jag är förälskad i den här tendensen. Men det är alldeles för grunt att säga så. Google-koden var inte tesdrivande, jag pekade redan då på deras maktambitioner.

Det vi behöver göra är enligt Ekström att ”med gott humör” utbilda oss. Framför allt inte vara rädda för det digitala. Han drar ett exempel. Hade Sveriges Radio av DN i somras avslöjats ha fysiska säkerhetsläckor hade Cilla Benkö inte kunnat sitta kvar:

– Men nu var det en teknisk fråga som hon outsourcat till sin it-chef. Hon visste inte vad som pågick. Det är exakt det som händer i alla svenska kommuner när utbildningsnämnden tycker att Google Workspace verkar bra för alla skolbarn, och it-chefen säger ”ja för fan”. Men it-chefens jobb är ju att säkra driften, inte att bygga samhälle.

– Det är klart att it-chefen säger ja till ett tekniskt robust system. Risken är att man tappar de andra aspekterna om it-avdelningen får fatta alla beslut, och det gissar jag är vad som hände på SR.

Men går det att backa den här utvecklingen, är det inte för sent?
– Det går att göra om och göra rätt. Jag tror att det går att vända klimatkrisen också – det måste man tro. Man måste tro på kraften i det kollektiva.

Borde mediebranschen ha vetat bättre?
– Vi borde inte ha lagt ut vår drift av mejl och arbetssystem på Google. Om du mejlar mig på Sydsvenskan går det till en Google Workspace-mejl. Det mejlet håller sig inom Sverige, då har du förmodligen ett stabilt källskydd. Men tänk dig ett exempel: en amerikansk soldat som är på Nato-övning på Gotland och ser något som inte är bra. Han loggar in på sin anonyma Gmail, tipsar Gotlands Tidningar och åberopar källskydd. Han är amerikan, han är i Sverige, mejlet sparas i kopior på servrar i Tyskland, Belgien, Spanien, USA och Kanada – vad gäller? Vi vet inte det, det har inte prövats.

– Driften går före, vi är sådana slavar under it.

Få saker tyder idag på att techjättarnas makt över våra liv kommer att minska. Men historiskt finns tecknen, insisterar Ekström.

– Nästan inga ”oövervinnerliga” konglomerat har överlevt. Förr eller senare händer någonting. 1971 var kvällstidningarnas gemensamma upplaga ungefär en miljon. De ägde egna flygplan och gjorde stora vinster. Men vinst döljer problem, och i det längsta innoverade vi inte som vi borde. Så när de här digitala bolagen nu gör så fruktansvärda vinster är risken stor att de blir mätta och nöjda, och missar någon del av samhällsutvecklingen.

Boken ges ut på Volante förlag.