Gå direkt till textinnehållet

Lågt förtroende för polisens jobb mot näthat

Bara var femte journalist anser att polis och åklagare gör ett bra jobb när journalister utsätts för olaga hot och hat. ”Har man själv blivit dåligt bemött av rättsväsendet sitter det kvar”, säger rättssociologen Oscar Björkenfeldt.

Inom ramen för ett forskningsprojekt om hot och hat mot journalister svarade 3 000 yrkesaktiva medlemmar i Journalistförbundet vid årsskiftet 2020/21 på en enkät. Runt 1 000 av dem berättade i frisvar hur de ser på rättsväsendets förmåga att ta tillvara journalisters intressen som brottsoffer vid hot och hat.

Mer än hälften har lågt eller mycket lågt förtroende för rättsväsendet och bara 20 procent anser att rättsväsendet har stort eller ganska stort förtroende.

– Det är inte helt överraskande. Näthatsrelaterade brott generellt har väldigt låg uppklarandegrad, säger Oscar Björkenfeldt, doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet.

En vanlig uppfattning bland journalisterna är att nätrelaterade brott mot journalister inte prioriteras. Man kan ha egna negativa erfarenheter av rättsväsendets bemötande eller hänvisa till att förundersökningar lagts ner omgående trots stark bevisning. Många menar att den tekniska kunskapen inom rättsväsendet är låg och framför allt att polis och åklagare inte lägger ner resurser på att utreda.

– Har man själv eller en kollega blivit dåligt bemött av rättsväsendet sitter det kvar flera år senare. Och uppfattningen reproduceras inom kåren, säger Oscar Björkenfeldt.

Flera svarande uppger att det bristande stödet från rättsväsendet i kombination med hat och hot påverkar den egna yrkesutövningen. Självcensuren bekräftas av forskarna.

– I vår studie säger 50-60 procent att de antingen har anpassat sin rapportering eller avstått från att rapportera. Det är extremt högt, säger Oscar Björkenfeldt.

Han pekar på att det också inom kåren finns en normalisering av utsattheten; journalister polisanmäler först när hoten blir riktigt grova.

– Det sitter i väggarna på redaktionerna att man ska tåla mycket. Den uppfattningen kan tyvärr även fortfarande finnas inom rättsväsendet.

Vad behöver göras?
– Rättsväsendet behöver börja beakta att hot och hat mot journalister påverkar det offentliga samtalet och inte bara den enskilt utsatta. På samma sätt måste arbetsgivare och rättsväsendet arbeta mer systematiskt även med lindrigare former av påhopp. På ingen annan yrkesplats skulle man acceptera att utsättas på det här sättet.

Bland den minoritet av de svarande som har högt förtroende för rättsväsendets förmåga att ta tillvara journalisters intressen som brottsoffer upplever flera journalister att de rättsliga förutsägningarna förbättrats under senare år. Att känna till nyligen fällande domar mot personer som hotat eller på andra sätt trakasserat journalister bidrar till den uppfattningen.

– Fällande domar är viktigt, liksom straffskärpningen för demokratibrott som en utredning föreslog i våras. Ämnet diskuteras relativt mycket i medierna idag, det är ett steg mot förändring. Det behövs en växelverkan mellan rättsväsendet och journalistkåren.

Fler videos
Fler avsnitt