Gå direkt till textinnehållet

”Lyckas vi med planerna för Ö-vik kommer vi gå vidare med hela koncernen”

Mittmedias digitala intäkter ökar men det kompenserar fortfarande inte tappet för printaffären. Ska de lyckas med omställningen vill de nu göra sig fria från de stora distributionskostnaderna, och det finns en plan framåt.

Nu börjar Mittmedias digitala strategi ge resultat. När koncernen räknar ihop resultatet för årets första tre månader ser de att koncernens lokala digitala intäkter (läsaraffären och annonsaffären) ökar under första kvartalet med 40 procent jämfört med samma period 2017. Intäkterna uppgår till 42 miljoner kronor under första kvartalet 2018, vilket betyder en ökning på elva miljoner kronor, uppger VD Per Bowallius för Journalisten.

Inräknat riksintäkterna i annonsaffären uppgår koncernens totala digitala intäktsökning till 31 procent jämfört med 2017 års första kvartal. De totala lokala digitala annonsintäkterna visar en tillväxt på 22 procent jämfört med föregående år. Tillväxten är dessutom ökande månad för månad, sex procent i januari, 21 procent i februari och 33 procent i mars.

– Om man ska översätta det där i pengar handlar ökningen av de lokala digitala annonsintäkterna i runda slängar om 4,5 miljoner kronor i första kvartalet, säger Per Bowallius till Journalisten.  

Även de digitala läsarintäkterna ökar starkt. Efter första kvartalet 2018 har de ökat 88 procent jämfört med samma tidpunkt 2017. Antalet helt digitala kunder är nu 60 397 och under under årets första tre månader ökade antalet med 13 procent. 

– Där handlar det om en intäktsökning på sju miljoner kronor i runda slängar. Vi har en plan att gå ur året med nästan 80 miljoner i digitala läsarintäkter, fortsätter Bowallius.

Även om det går uppåt digitalt är såklart frågan vad det betyder för hela affären. Journalisten har tidigare rapporterat att Mittmedias totala intäkter minskade med 162 miljoner kronor förra året, och slutade på drygt två miljarder. Då uppgavs också att 50 000 digitala prenumeranter kompenserar nästan hälften av det företaget förlorat på upplagetappet i papper.

Promediaklubben har fått se siffror på den digitala intäktsökningen, som de tycker är glädjande. Klubben har även bett om att få se de totala siffrorna för koncernens första kvartal, men de är inte klara än.

– Vi har fortsatt tapp i print, men vad det innebär för det totala resultatet vet vi alltså inte än, kommenterar Margaretha Levin Blekastad (bilden), vice ordförande i Promediaklubben.

Åter till Per Bowallius. Han menar att koncernen har en plan i år där de ska ligga på samma intäktsnivå totalt sett som de gjorde förra året. I första kvartalet ligger de några miljoner efter den planen.

– Det beror framför allt på att annonsprint fortsätter tappa. Det är printannonseringen som är problemområdet för oss, och jag tror nog att det gäller hela branschen, säger han. 

Så den här ökningen i digitala intäkter kan inte kompensera printtappet?
– Nej, det vi ser när det gäller annonserna är att Södertäljeregionen ligger bäst till hos oss. De kompenserar nu 87 procent av printtappet med sina digitala intäkter. Det är glädjande att se att det går att ligga så högt på tillväxten, jämfört med printtappet. Östersund ligger lite efter det, och även Hälsingland ligger på nivåer som är avsevärt högre än det vi har varit vana vid tidigare, säger Bowallius.

Handlar det också om nivåer runt 80 procent då?
– Nej, de ligger nere runt 50 procent, men det är ändå en avsevärt högre än vi tidigare sett.

Samtidigt har ni 28 dagstidningar, hur många av dem går ungefär så bra så att de kompenserar upp till 50 procent av tappet?
– Vi pratar regioner hos oss, så bara i Hälsingland har vi fyra tidningar. Men ska man översätta det till titlar kan man säga att av 28 dagstidningar så är det en tredjedel som tar in upp mot 50 procent. När det gäller prenumeranter ligger vi på ett sammanlagt tapp på en och en halv procent just nu, så vi är väldigt nära att kompensera fullt ut. När vi tittar långsiktigt ser vi att vi behöver ungefär 300 000 digitala prenumeranter för att kunna nå målet att finanisera vår journalistik med enbart digitala prenumerationer.

Hur förändrar ni journalistiken just nu för att ni ska nå fler digitala prenumeranterna?
– Vi har jobbat mycket med att ta fram kriterier för vår journalistik, och tagit mycket inspiration av Amedia (i Norge red.anm). Det handlar i stort om att återgå till de journalistiska kärnvärden som finns i lokaljournalistiken och tydliggöra dem. När vi märker att vi lyckas med detta, blir tidningarna också bättre. Det som tidigare var en jakt på klick och räckvidd var mer av ett utarmande av journalistiken, medan det här är ett sätt att stärka den. Vi pratar mycket om läsarlojalitet, och att vi behöver se att våra läsare kommer tillbaka till oss varje dag. Då kan man inte bygga på sensationsjournalistik utan på närhet och relevans. 

Foto: Tor Johnsson

Samtidigt har ni, med många andra koncerner, bantat redaktionerna hårt under ett antal år. Har ni resurser i dag att göra kvalitetsjournalistik?
– Det är en av de stora frågorna jag driver nu, att säkerställa att vi har kvar närvaron ute i alla våra områden för att klara det du pratar om. Vi ska fortsätta fylla vårt uppdrag och då behöver vi personer där ute. Med den personalstyrka vi är i dag så anser jag att vi kan klara det.

Det går uppåt digitalt, men fortfarande kompenserar det inte tappet i print. Hur snart måste de här två kurvorna mötas?
– Snart startar vi med ett nytt upplägg i Örnsköldsvik där vi går över till dagsdistrubition (i maj månad börjar Mittmedia med postdistribution av Örnsköldsviks Allehanda, red.anm). Klart är att vi behöver öka våra digitala intäkter från annonser, de digitala intäkterna från läsarna, och vi måste komma ur de här höga fasta kostnaderna vi har för tryck och distribution. På de två första punkterna ser vi en väldig positiv utveckling just nu, men när det gäller den tredje biten så handlar det om distributionen vilket är i fokus just nu för oss. Lyckas vi med planerna för Ö-vik kommer vi att gå vidare med hela koncernen i samma riktning, och då tror jag att det finns väldigt stora möjligheter för oss att hitta en väg framåt för att finansiera den här övergången vi befinner oss i.

Fler avsnitt