Gå direkt till textinnehållet

Kulturjournalistik – en lönsam affär

Kulturmaterialet profilerar tidningar och lockar prenumeranter - mer än den högstatusjournalistik om politik och samhälle som toppar förstasidorna, hävdar danska medieforskare.

– Kulturjournalistik hamnar sällan på förstasidan utan får en mer sekundär placering. Men kulturen betyder faktiskt mycket för tidningen och borde oftare hamna på ettan, säger Nete Nørgaard Kristensen, medieforskare vid Köpenhamns universitet.

Hon och forskarkollegan Unni From vid Aarhus universitet beskriver i undersökningen Kulturjournalistik – Journalistik om kultur (Samfundspress, 2011), hur kulturjournalistiken i dansk press förändrats under 1900-talet och fram till nu.

Nørgaard Kristensen & From understryker att de inte tar ställning till om utvecklingen är önskvärd. De försöker bara beskriva hur verkligheten faktiskt ser ut.

De noterar att gränserna mellan å ena sidan klassiskt kulturmaterial och å andra sidan konsument- och livsstilsjournalistik har blivit mer flytande.

Det kulturbegrepp de utgår från är brett och inrymmer allt från traditionell finkultur, som opera och balett, till populärkultur och livsstilsmaterial. Jämsides med recensioner förekommer förhandsartiklar som gränsar till marknadsföring och konsumentupplysande texter, ibland med betygsättning.

Beroende på hur man skriver kan allt – exempelvis mat, mode, TV-serier eller datorspel – bli föremål för journalistik om kultur.

För tydlighets skull använder författarna samlingsuttrycket "journalistik om kultur" – i stället för "kulturjournalistik", som leder tankarna till en journalistik som mera avgränsat handlar om den klassiska kulturen.

– Journalistik om kultur har många funktioner, säger Nete Nørgaard Kristensen. Den kan förmedla nyheter på kulturens område mellan producenter, offentlighet och konsumenter, skapa debatt i vid bemärkelse, analysera konst, försöka förstå den värld vi lever i och kritiskt diskutera vad kultur är. Bland annat.

Nørgaard Kristensen & From menar att om tidningar tidigare kunde ses som kulturinstitutioner med public service-liknande ideal, så är de i dag mer av mediefabriker som huvudsakligen tjänar sina egna intressen genom att locka en stor publik. Mediehusen sätter i dag ekonomin i första rummet. Men även med det målet blir kulturen viktig.

Samtidigt som journalistik om kultur tycks ha ökat i betydelse har – åtminstone i Danmark – journalistiken om politik högst status internt på redaktionerna och inom kåren.

– Den journalistiska självförståelsen är förknippad med politik, säger Nete Nørgaard Kristensen. Kultur är "soft" journalistik, som inte rankas högt inom kåren eller forskarvärlden, inte lika högt som den journalistik där man ställer frågor till ministrar och granskar makthavare.

Det har till stor del att göra med en idealbild av tidningen som ett viktigt forum för demokrati och debatt. Men tidningar tenderar att hålla sig till samma politiska dagordning, medan de i kulturjournalistiken profilerar sig olika.

Journalisten har också talat med svenska kulturjournalister på Sydsvenskan, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Även de har en tro på att kulturen lockar läsare, men även om den har en kommersiell potential tänker kulturcheferna inte kommersiellt när de redigerar sina sidor.

Läs hela reportaget i papperstidningen, Journalisten nr 13 2011.

Fler avsnitt
Fler videos