Goda tider för trädgård

På en kolonilott på Södermalm i Stockholm doftar det vitlök från en ramslöksbacke och bin från kupan intill surrar runt i jakt på föda och vatten. Anna Lagerman Borgbäck, som äger lotten, har redan satt potatis och sått olika sallads- och kålsorter. I en pallkrage frodas vitlök och morötter börjar titta upp under fiberduken.

Hon är layoutare och redaktör på Bonnierägda Allt om Trädgård, och ska tillsammans med kollegan, fotografen och redaktören Susanna Rosén, så ärtor och planera text och bild till avdelningen ”Just nu” för publicering nästa år. Vårmånaderna är den mest intensiva perioden både för odlare och trädgårdsskribenter.

Susanna Rosén fotograferar bland annat till avdelningen ”Just nu” som hon och Anna Lagerman Borgbäck gör till varje nummer av magasinet. (Foto: Ali Lorestani)

Det är maj månad, våren har varit kall, men redan nu har Allt om Trädgård publicerat ”Månadens kom ihåg” om vad som behöver göras i trädgården under maj. Här handlar det om framförhållning.

Magasinets chefredaktör Anna G Tufvesson når vi på mobilen. Hon jobbar från Gotland, på ett av sina lantställen.

– Visst är det ett pusslande, säger hon. De trädgårdsreportage vi har i tidningen nu i sommar gjordes för ett år sedan – ibland två. Vi jobbar med många fasta frilansar och de är vana vid att vänta på publicering.

Långtidsplanering är vad som gäller. Bilder som ska vara lite vintriga i de första numren nästa år har redan fotograferats under de senaste månaderna. Avdelningen ”Handboken” som fördjupar sig i ett utvalt ämne, planeras och fotograferas också ett år i förväg. I aprilnumret handlade det om sparrisodling, i maj om att ”bygga” sitt eget fruktträd.

Att i tanken både befinna sig i en annan årstid än den som finns utanför ytterdörren i planeringen av magasinet, och samtidigt göra jobb i nutid – som ska in om ett år – är vardag för Allt om Trädgårds redaktion.

– Det är både för- och nackdelar. För redaktionen är det en trygghet, vi vet att vi har bra material till kommande nummer och bra överblick över mixen. Det ska både vara omväxlande och ett bra flöde. Men vi kan inte planera så mycket att det blir tråkigt, vi måste också ha aktualiteter. Notissidorna görs strax innan pressläggningen. Vissa andra jobb kan göras någon månad eller ett par innan tryck.

Anna G Tufvesson berättar att de någon gång haft inköpta reportage som legat på vänt i flera år. Det har inte varit idealiskt.

– Att reportaget är gjort för länge sedan märker inte läsarna, men vi måste kolla att trädgården finns kvar.

Allt om Trädgård ska vara en tidning som inspirerar och ger kunskap.

– Vi har många kunniga läsare, som varit med sedan tidningen startade 1993, och de måste erbjudas något nytt. Samtidigt vill vi att de som inte kan så mycket om odling ska hitta in. Magasinet ska ge kunskap på ett lättillgängligt, lustfyllt sätt. Miljötänk, ekologisk odling och biologisk mångfald är också viktigt.

Anna G Tufvesson vill inte ha en ”fluffig” och alltför blommig tidning. Trädgårdsarbete är inte bara att gå omkring i halmhatt och skir klänning med en retrokanna i handen och stänka lite vatten på perfekta ljusrosa buskrosor, menar hon.

De bilderna är lätträknade i Allt om Trädgård. I tidningen är det mer jord under naglarna och växterna som har huvudrollen.

– Att odla är ofta tungt, svettigt och hårt slit. Växter är ett bångstyrigt material som gör lite som de vill. Men när det lyckas blir man så himla glad.

Tulpanerna blommar och på en lott i koloniområdet på Södermalm i stockholm har magnoliorna slagit ut. (Foto: Ali Lorestani)

Det är superviktigt att allt blir rätt förstås. Allt om Trädgård har en egen faktagranskare, Lars-Erik Läck, som är odlare och som har stenkoll på kluriga växtnamn. Hela redaktionen på sex personer har mycket egen erfarenhet av odling.

Anna G Tufvesson (bilden här intill) har tre trädgårdar att pyssla om. I villaträdgården i Stockholmstrakten lägger hon ner mest möda på odlingarna. Familjen har också ett sommarhus på västkusten som ska skötas. Vid sambons hus på Gotland går det inte att odla – kaninerna äter upp allting.

– Det blir mest buskar och fruktträd. Det får vara en naturtomt, det passar bäst där.

Hon hade jobbat som redaktionschef på tidningen i tio år när hon för ett och ett halvt år sedan fick erbjudande om att ta över som chefredaktör.

– Men jag började som frilansfotograf och plåtade mycket heminredning och trädgård. På tidningen började jag som inhoppare på textredigeringen.

Att hon varit frilans tycker hon är en fördel. Hon förstår frilansarna men kan också argumentera för tidningens behov.

När Bonniers ändrade frilansavtalet, så koncernen kunde återanvända material i sina andra publikationer utan extra ersättning till frilansarna, hoppade några frilansar av det samarbete de haft med Allt om Trädgård. De som blev kvar knöts närmare tidningen.

– Men vi återanvänder inte mycket från Allt om Trädgård. Det är mest kortare jobb, till exempel hur man bygger ett miniväxthus, som vi främst haft i vår andra tidning Fixa, som är ett komplement som handlar mer om utomhusinredning än odling. Trädgårdsintresserade som köper flera magasin ska inte hitta samma reportage i andra tidningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En jämtländsk gråärta, en gammal kulturväxt, ska ner i jorden på en av lotterna i området. (Foto: ali Lorestani)

På kolonilotten trasslar Anna Lagerman Borgbäck ut en ställning som hon ska ha till ärtor. Intill växer en hund­rova som snart ska klättra längs ett äppelträd.

– Hundrovan växer ofta vid torp och kallas fattigmansklematis, berättar hon.

Ställningen tar hon med till ett annat land där hon petar ner ärtorna i jorden, medan Susanna Rosén fotograferar. Sedan är det dags att testa hopfällbara sågar.

– Det här är ett jobb som Expressen Premium kanske vill ha, gissar Anna Lagerman Borgbäck och klämmer på en greppvänlig fällsåg samtidigt som hon utbrister: ”Den här är en favorit, utan att jag ens har sågat med den än.”

Något som redaktionen hela tiden måste hålla i minnet är att odlingssäsongen kommer igång vid olika tidpunkter i norra och södra Sverige. Det är inte heller alla växter som klarar att odlas överallt.

– Jag har en trädgård i Jokkmokk så jag har koll på vad som fungerar att odla ovan polcirkeln, berättar Susanna Rosén. När vi skriver våra tips måste vi ta hänsyn till läsare i olika växtzoner i hela Sverige.

Vi tittar in i den lilla men rymliga kolonistugan där Anna Lagerman Borgbäck bor under semestern.

– Då tar jag det lugnt. Under juli är det mest att hålla efter trädgården med gallring och vattning. Det kan bli lite brist på material till plocksidorna under sommarmånaderna då det inte krävs så mycket trädgårdsarbete.

Att det finns ett ökat intresse för odling i Sverige har hela trädgårdsbranschen märkt av, och det spiller även över på trädgårdsmagasinen.

– Odlingstrenden har pågått ett tag, men nu under pandemin när många arbetat hemma verkar fler ha börjat bry sig om sina trädgårdar mer, säger Anna G Tufvesson. Vi märker det på ökad lösnummerförsäljning men även på att antalet prenumerationer och annonser ökar. Jag hoppas att det har slagit rot och att intresset håller i sig. Trädgård har så många infallsvinklar. Man kan intressera sig för vackra krukor eller bli snödroppsnörd. Man får flow av att vistas bland växter.

***

 

FAKTA:

Allt om Trädgård
Allt om Trädgård utkommer med 16 nummer per år. Fixa görs i fyra nummer per år.
Räckvidd: 204 000 printläsare. Digitalt: 98 000 enligt Orvesto Konsument 2020. Helåret 2019 hade magasinet 199 000 läsare.