Faktum får kritik för namnpublicering
Faktum, de hemlösas tidning i Göteborg, har beslutat att publicera namn på tjänstemän inom socialtjänsten som redaktionen anser har fattat märkliga eller felaktiga beslut. Olämpligt tycker SKTF som tänker anmäla tidningen till Pressombudsmannen.
I senaste numret av Faktum finns en artikel om Tage, som av socialtjänsten i Örgryte fick nej till ekonomiskt stöd för ett boende i en lägenhet som skulle ha kostat 4 000 kronor i månaden. Tage hade därför inte råd att bo kvar och socialtjänsten flyttade honom i stället till ett jourboende som kostar 950 kronor per natt. Notan för Göteborgs stad blir därmed 28 500 kronor i månaden.
Faktums VD Max Markusson följde med Tage till socialkontoret för att träffa handläggaren som tog beslutet. Enligt en artikel i Faktum blev handläggaren, som namnges, upprörd över att Tage tagit med sig VDn och ville inte diskutera motiveringen till sitt beslut. När Faktum senare ringde handläggaren för att få en kommentar hänvisade hon till sin chef som i sin tur inte ville ställa upp på en intervju.
– Jag tycker att det finns ett allmänintresse i att publicera namnet på den som tog beslutet, med tanke på att det är skattebetalarnas pengar, säger Faktums chefredaktör Malin Kling.
Fackförbundet SKTF tänker anmäla artikeln till Allmänhetens Pressombudsman, PO.
– Vi tycker att publiceringen strider mot pressetiken. Det finns inget allmänintresse i att publicera namnet på en tjänsteman. Vi ser mycket allvarligt på detta, säger Anders Hammarbäck, förhandlingschef på SKFT.
Malin Kling ser fram mot en diskussion om namnpublicering. Men hoppas att frågan vidgas till att även gälla svårigheten att få tag i dem som fattar besluten.
– Tjänstemännen vill inte säga någonting, utan hänvisar till sin chef som hänvisar till sin chef som skyller på politiker som i sin tur säger att de inte vill lägga sig i handläggarnas arbete. Vad jag hoppas på med namnpubliceringen är en diskussion om hur beslut fattas, säger Malin Kling.
Anders Hammarbäck påpekar att det inte är så att tjänstemän tar egna beslut i sociala ärenden utan de är styrda av politiker.
– Ska man åstadkomma någon förändring ska man skriva om politikernas roll. Att anklaga tjänstemännen är som att skjuta på budbäraren, säger han.
Det är inte första gången som Faktum publicerar namn på socialsekreterare. Skillnaden denna gång är att tidningen i ett pressmeddelande förklarat att de tagit ett policybeslut om att publicera namn på tjänstemän. Malin Kling säger att redaktionen gjorde ett noggrant publicistiskt övervägande innan man tog beslutet och att det inte rör sig om några listor på dåliga socialsekreterare som ska hängas ut varje månad.
– Socialsekreterare har ringt och känner sig uthängda och orättvist behandlade. Några har berättat att de slängt Faktum i soptunnan. Men likaväl som man kan ställa andra maktutövare till svars och namnge dem, tycker jag att man kan göra det i de här fallen också. Konsekvenserna för de individer de fattar beslut om är oerhört stora, säger Malin Kling.
Rino Rotevatn, ordförande i Yrkesetiska nämnden, påpekar att Sverige har en tradition av att vara försiktig med att publicera namn – om det inte ligger ett stort allmänintresse i en publicering. De pressetiska reglerna ålägger medier att vara försiktiga med namnpublicering eftersom det kan skada enskilda personer.
– Jag hoppas att Faktum gjorde en noggrann publicistisk avvägning när de publicerade socialsekreterarens namn. Normalt brukar medier utkräva ansvar av myndigheten, inte enskilda tjänstemän, säger Rino Rotevatn.
Han påpekar att medier ska vara återhållsamma med namnpublicering eftersom det finns beslutsfattare i samhället som har ett intresse av att stärka integritetsskyddet.
– Deras krav har inte minskat i intensitet, säger Rino Rotevatn.
