”Våra kvinnliga journalister är extra utsatta”
Idag är det internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister, vilket uppmärksammas på flera håll. SRs vd Cilla Benkö berättar för Journalisten hur också de tvingas lägga allt mer pengar varje år på säkerheten för medarbetarna.
2014 instiftade FNs generalförsamling Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister, för att sätta ljuset på hur allvarliga brott mot journalister förblir ouppklarade runt om i världen.
De senaste tio åren har i snitt en journalist dödats var fjärde dag och i nio av tio fall går gärningsmannen fri, enligt Unesco.
På Unescos hemsida räknar man också hur många journalister som har dödats sedan 1993, hittills i år handlar det om svindlande 45 stycken.
På DN Kultur skriver Cilla Benkö om den enkätstudie från Lunds Universitet där Journalistförbundets medlemmar svarade.
Enkäten visar bland annat att hälften av journalisterna tror att rättsväsendet har en mycket dålig eller ganska dålig förmåga när det gäller att klara upp hat och hot mot yrkeskåren.
”Det är faktiskt ett chockerande resultat i ett land som Sverige, med långa medie- och yttrandefrihetstraditioner. Utöver tragiska följder på individnivå leder det till självcensur och journalister som väljer bort bevakningsområden eller ämnen, eller yrket helt och hållet”, skriver hon.
En anledning till att vi inte nått längre i den här frågan, trots att det har debatterats i många år, handlar om beslutsfattarna, uppger Cilla Benkö i ett mejlsvar till Journalisten.
”Den har inte varit högt nog på agendan för de som beslutar trots idoga försök från flera av oss inom mediebranchen att lyfta frågan. Nu ser vi trots allt att regeringen utreder straffsatserna för brott mot journalister, EU sätter fokus på frågan och vi upplever att vår dialog med polisen har förbättrats, frågan tas på större allvar men det finns mycket kvar att göra, tyvärr”, skriver hon.
Hur ser det ut på SR, märker ni hur hat och hot ökar?
”Ja, tyvärr ser vi en ökning i de ärenden vi måste hantera, speciellt hot och hat digitalt och våra kvinnliga journalister är extra utsatta. Digitala hot måste tas på samma allvar som fysiska och de lagar vi redan har går det nog bättre att luta sig emot än vad som de facto sker idag”.
Cilla Benkö ser också en förvärrad hotbild på hemmaplan jämfört med tidigare, samt hur kostnaderna hela tiden ökar för säkerheten.
”Då jag började som VD handlade det mer om säkerheten för våra medarbetare utomlands, men även internationellt har det blivit svårare att arbeta i ett stort antal länder. Journalister är idag måltavlor på ett helt annat sätt", skriver hon.
De flesta stora pressfrihetsorganisationer uppmärksammar också dagen. Bland annat IFJ som kräver att regeringar världen över tar krafttag i frågan.
Committee o Protect Journalists viker i princip hela sin förstasida åt händelsen idag, där de bland annat räknar antalet dödade journalister under året.
