Utsatta utrikesfrilansar kan få stöd av ny myndighet
Frilansjournalister som utsätts för hot eller trakasserier från utländsk makt kan vända sig till Myndigheten för psykologiskt försvar för stöd och råd.
Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) inrättades vid årsskiftet med uppdraget att värna det öppna och demokratiska samhället och den fria åsiktsbildningen. En av MPFs uppgifter är att ge stöd till medier som är utsatta för ”otillbörlig informationspåverkan”.
– Hot, trakasserier och informationspåverkan riktad mot journalister är ett allvarligt hot mot vår demokrati. Det här är något som lyftes i utredningen som låg till grund för myndigheten, säger Irene Christensson vid Myndigheten för psykologiskt försvar.
Myndigheten kan gå in och stötta under pågående skeende, om det utsatta medieföretaget begär det. Även frilansar kan vända sig direkt till MPF. Journalisten har de senaste åren rapporterat bland annat om Kinas ambassadörs hot mot journalisterna Jojje Olsson och Kurdo Baksi, och nu senast om Azerbajdzjans ambassadörs verbala attacker på frilansjournalisten Rasmus Canbäck.
– Vi lämnar gärna stöd till journalister som utsätts på det sätt som din artikel beskriver att Rasmus Canbäck utsatts på, säger Irene Christensson.
Har några medier hört av sig till er och bett om stöd?
– Vi har sedan starten i januari ännu inte fått någon förfrågan, men vi verkar kunskapshöjande. Vi har försökt nå ut till redaktioner på olika sätt för att öka medvetenheten om att vi finns, och öka kunskapen om otillbörlig informationpåverkan.
Vilket konkret stöd kan en journalist eller redaktion få i pågående skede?
– Det handlar mycket om att medvetandegöra om vad som pågår och vilket det slutgiltiga målet med informationspåverkan är, vilket oftast är att påverka opinion eller beslutsfattande. Det kan vara en del av ett större pussel.
Så det ni erbjuder är kunskap?
– Främst kunskapshöjning, och tips på hur man kan hantera det inom en medieorganisation och vilka förberedelser man kan göra. Vi ser att det finns möjlighet till tätare samarbete med andra som hanterar hat och hot, till exempel Polisen.
– Vi välkomnar dialog med medier för att höra hur behovet ser ut och hur vi kan bli vassare på att hantera det här.
