Vändningen: Källskyddet trumfar offentlighetsprincipen – ”vansinnig dom”

Journalisten berättade tidigare i april om kammarrättsdomen som skulle tvinga tidningen Extrakt att röja sina källor.

Extrakt är en oberoende webbpublikation som ges ut av den statliga myndigheten Formas och har utgivningsbevis.

Den 14 december skickade person A ett mejl till Extrakt med ett anonymt tips om att en Vinslövsbo ska ha hotat att förgifta vattnet runt Hässleholms kommun. Senare samma dag vände sig person B till Formas och begärde ut redaktionens epostlogg, samt sedermera det anonyma tipset som allmänna handlingar.

Som Journalisten berättade förra veckan handlar det om en organiserad källskyddskupp som utförts mot flera myndigheter av en hemlig grupp i avsikt att uppmärksamma problemen med källskyddslagstiftningen och på sikt få till en lagändring.

Formas avslog begäran med hänvisning till källskyddet och menade att de inte var allmänna handlingar. Kammarrätten konstaterade i sin första dom att handlingarna var allmänna och att Formas borde ha prövat om uppgifterna omfattades av sekretess.

Den 15 mars lämnade Formas ut handlingarna till B, men maskade uppgifter som kunde röja identiteten på den person som skickat tipset. Formas konstaterar i beslutet: ”Extrakt är en webbtidning med utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen vilket innebär att tidningen inte kan röja identiteten på personer som lämnar tips till redaktionen.”

B överklagade maskningen till kammarrätten i Stockholm och krävde att få ut handlingen i sin helhet, utan maskning.

Igår torsdag kom domen och kammarrätten går oväntat på Formas linje, till synes i strid med prejudicerande domar i Högsta förvaltningsdomstolen, som 2017 och 2018 slog fast att offentlighetsprincipen trumfar källskyddet för redaktionella epostloggar som förvaras hos myndigheter, samt för epostmeddelanden som inkommer till myndighetstidningar som är helt digitala och därför inte räknas som periodiska skrifter.

Kammarrätten anser tvärtom att rätten till anonymitet gäller för källor som skickar tips till myndighetstidningar och att meddelarfriheten alltså trumfar rätten att ta del av allmän handling. Rätten skriver:

”Ett sådant ställningstagande stämmer överens med principen om lex specialis, som innebär att om två lagar av samma dignitet står emot varandra i en viss fråga ska den lag som specialreglerar den aktuella frågan ha företräde. Enligt kammarrättens mening är bestämmelsen om tystnadsplikt i yttrandefrihetsgrundlagen en specialbestämmelse i förehållande till de allmänt giltiga bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen.

Ställningstagandet är också förenligt med principen om lex posterior, som innebär att vid konflikt mellan två lagar av samma dignitet bör den nyare av lagarna (yttrandefrihetsgrundlagen) ges företräde framför den äldre (tryckfrihetsförordningen).”

Rätten avfärdar helt skillnaderna i grundlagen mellan tryckta och digitala tidningar:

”Kammarrätten anser att författares och meddelares intresse av att vara anonyma är lika starkt när det gäller myndigheters elektroniska publikationer som när det gäller tryckta periodiska skrifter i allmänhet. Myndigheter har samma skyldighet i en sådan situation att skydda sina källor om dessa vill vara anonyma. Skyddet bör enligt kammarrätten vara detsamma för myndigheter som har nätverkspublikationer som omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen, eftersom ett utlämnande av dessa personers namn skulle urholka de regler om meddelarskydd och anonymitet som finns.”

Person B som begärt ut handlingarna skriver i ett mejl till Journalisten att det är en ”aktivistisk och helt vansinnig dom” och har överklagat domen till Högsta förvaltningsdomstolen. I överklagandet beskriver B kammarrättens rättsliga resonemang i domen som ”helt unikt” och menar att rätten vida överskridit sina befogenheter:

”I en demokrati, med den i Sverige rådande hävdvunna syn på handlingsoffentligheten som något absolut omistligt, tillkommer inskränkningar i rätten att ta del av myndigheternas handlingar endast genom medvetna beslut av landets parlament. Det gäller såväl e-postloggar som tips till webbtidningar”, skriver B i överklagandet.

Parallellt med rättsprocessen som B driver har Torsten Johannesson, chefredaktör för Samhällsmagasinet Avsnitt, begärt ut eposten med tipset till Extrakt direkt från kammarrätten i Stockholm, omaskad. Rätten har bedömt att det på grund av sekretess finns hinder mot att lämna ut delar av handlingen och Torsten Johannesson har överklagat beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen.