Hemlig grupp bakom källskyddskuppen mot Extrakt – ”Målet är att få en lagändring”

Journalisten berättade förra veckan om en kammarrättsdom som tvingar tidningen Extrakt att röja källskyddet. Extrakt har utgivningsbevis men ägs av Formas som är en statlig myndighet. Vem som helst kan därmed begära ut redaktionens epostlogg och inkommande mejl som allmän handling.

Fallet Extrakt har vissa likheter med ett fall från 2016 då en person begärde ut epostloggen för den tryckta periodiska skriften Hav & Vatten som gavs ut av Hav- och vattenmyndigheten. Myndigheten avslog med hänvisning till källskyddet men förlorade i Högsta förvaltningsdomstolen. Även det svarsmejl som redaktören för tidningen skickat till en anonym tipsare bedömdes senare vara allmän handling och lämnades ut.

I fallet med Hav & Vatten kunde man misstänka att den person som begärt ut mejlloggen var i maskopi med personen som skickat mejlet.

Nu bekräftar den kvinna som begärt ut Extrakts epostlogg samt inkommande mejltips att grundlagskonflikten är orkestrerad och att hon har flera medarbetare som står bakom flera liknande källskyddskupper mot myndighetstidningar.

Upplägget ser ut som följer:

1. Person A skickar ett mejl med ett anonymt tips till en redaktion som tillhör en myndighet.
2. Någon tipsar person B om att det har skickats ett mejl med krav på anonymitet till myndighetstidningen.
3. Person B begär ut epostloggen för redaktionen från myndigheten.

– Vi har just nu fem fall som ligger i olika kammarrätter, säger B till Journalisten per telefon.

Hon vill vara anonym och Journalisten har inte försökt att slå fast hennes identitet. Det enda vi vet är att hon har tillgång till den epostadress som använts för att begära ut epostloggen från Extrakt.

Vem är du?
– Jag är offentliganställd, en liten god byråkrat som gillar ordning och reda. Jag och mina medarbetare gör detta på vår fritid.

Hur ska ni använda materialet?
– Tanken är att vi så småningom ska publicera en artikel om hur rätten till anonymitet fungerar för myndigheters egna publikationer.

Var ska artikeln publiceras?
– Det vill jag inte säga ännu, det kommer att bli uppenbart när den publiceras.

Är ni journalister eller aktivister?
– Kan man inte vara båda? Vi vill att den här frågan ska uppmärksammas. Jag tycker inte att uppgifterna borde lämnas ut eftersom källskyddet är oerhört viktigt, men för att det ska ske måste det bli en lagändring.

Kan man säga att ni stresstestar myndighetstidningar?
– Nja, vi gör det här för att uppmärksamma frågan och för att på sikt få en lagändring, men med tanke på att myndigheterna kanske borde vara lite mer insatta i frågan kan det väl uppfattas som ett stresstest. Det finns inga tveksamheter om vad som gäller: Högsta förvaltningsdomstolens beslut innebär att epostloggar hos myndigheter är allmänna handlingar.

Ändå vill Formas inte lämna ut hela epostloggen till dig, vad säger du om det?
– Det är lite av domstolstrots från Formas att hålla på så här. Domen är tydlig, epostloggen är allmän handling. Jag förstår att man vill hemlighålla uppgifterna, men det är inte upp till dem som myndighet. Sen kan man fundera över om myndigheter överhuvudtaget ska driva journalistiska tidskrifter, men det är en annan fråga.

Mediemyndigheten avslog i december Extrakts begäran om förnyelse av utgivningsbeviset och angav som ett av skälen just konflikten mellan offentlighetsprincipen och meddelarfriheten.

Var det ni som låg bakom källskyddskuppen mot Hav & Vatten 2016 också?
– Det vet jag inte. Jag var inte med på den tiden.

Enligt B ska gruppen ha genomfört källskyddskupper mot 17 myndighetstidningar, bland andra Omkrim (Kriminalvården), Nyköpings Tidning (Nyköpings kommun), Skellefteåtidningen (Skellefteå kommun) och Skopet (Sundsvalls kommun). I de flesta fall lämnades epostloggarna ut.

I fem fall manipulerades eller maskades epostloggen innan den lämnades ut och dessa fall är föremål för kammarrättsprövningar: Extrakt (Formas), Lärorik (Linköpings kommun), Här & Nu (Vännäs kommun), Nerven (Region Kalmar) och Salems kommun informerar (Salems kommun).

– Samtliga processer hade kunnat undvikas om myndigheterna hade läst de tidigare domarna, säger B.

Ni är egentligen inte ute efter att få ut en allmän handling, ni är ute efter att få till den här prövningen?
– Ja, det skulle jag verkligen säga. Handlingarna är inte viktiga.

Vad tänker du om att ni upptar domstolarnas tid med detta?
– Det är inte jag och mina medarbetare som slösar domstolarnas tid eller skattepengar. Vad som gäller har redan slagits fast av Högsta förvaltningsdomstolen. De myndigheter som äger publikationer borde veta vad som gäller och inte fatta beslut som kommer att underkännas av domstol.

Hur duktiga är myndigheterna på att göra rätt?
– Att endast fem beslut behövt överklagas skulle vi säga är ett godkänt betyg för myndigheterna. Däremot krävs helt klart en grundlagsändring om myndigheterna ska kunna erbjuda något källskydd.