Gå direkt till textinnehållet

Tidskrifterna fortsatt pressade av pappersstrejken

Papperstrejken vid finska UPM är förlängd till 30 april och den utdragna konflikten har lett till allvarliga ekonomiska konsekvenser för många mediehus. ”Själva strejken har gjort att papperspriserna närmast skenar. Våra medlemmar får trycka på det papper som går att få fram”, säger Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld.

Journalisten har i flera artiklar berättat om pappersstrejken vid finska UPM som varit igång sedan januari. Redan i februari berättade tryckeriet Stibos vd att efterfrågan på papper nu är större än utbudet. 

Ungefär hälften av de svenska tidskrifterna använder papper från UPM och organisationen Sveriges Tidskrifter genomförde nyligen en enkät bland sina medlemmar för att ta reda på hur de påverkats av strejken. 20 procent av medlemmarna har svarat på enkäten.

– Ingen av de medlemmar som svarat har hittills har behövt ställa in trycket av någon utgåva på grund av strejken, men några har tvingats flytta fram tryck och ett antal titlar ha gått ner i omfång. De allra flesta köper inte papper själva utan det sköts av tryckeriet. Tryckerierna verkar kunna lösa papperssituationen vecka för vecka, säger Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld.

Annons Annons

Ungefär en tredejedel av de svarande har fått ökade kostnader för papper. En fjärdedel av dem har tvingats byta papper vid något tillfälle och 18 procent har fått energitillägg på papperskostnaden.

– Energitillägget går inte att direkt härleda till strejken, utan beror på att papperstillverkarna ha drabbats av de höga elpriserna, förklarar Kerstin Neld.

Hur stora konsekvenser kan den här strejken få för era medlemmar?
– Den uppkomna situationen kan få mycket allvarliga konsekvenser. Även om strejken kommer till ett slut, så är det stor pappersbrist på marknaden och det har lett till stora höjningar av papperspriserna. Själva strejken har gjort att papperspriserna närmast skenar. Våra medlemmar får trycka på det papper som går att få fram, säger Kerstin Neld.

Redan innan strejken har många bruk i Europa lagt ner tillverkningen av tidningspapper vilket har gjort att marknaden för papper har minskat med upp till 10 procent under några år. 

– Samtidigt ökar e-handeln och efterfrågan på förpackningar. Flera bruk har ställt om i förtid till annan produktion och det leder till att efterfrågan är större än utbudet hos många och priserna pressas uppåt. Som droppen i bägaren kom pappersstrejken.

Hur länge till klarar man sig innan titlar kommer att gå i graven?

– Jag tror att det främst kommer att röra sig om att periodiciteten minskar. Det finns en risk att vissa fattar beslut om nedläggning, men de flesta skulle nog försöka gå över till enbart digital utgivning under en period om det inte går att trycka. Men också det kommer att påverka lönsamheten då det kan påverka såväl lösnummerintäkter som annonser.

Också Tidningen Journalisten och Finanslivs tryckeri har höjt priserna på mellan 5 och 17 procent för pappret.

– Det kommer att bli tufft att klara ekonomiskt, men det ligger inte i våra händer. Vi kan bara hoppa att de finner en lösning på konflikten i Finland, säger Helena Giertta, chefredaktör på tidningarna. 

Fler avsnitt
Fler videos