Gå direkt till textinnehållet

SR-kritik, ryskt påhopp och bråk om Twitterköp – det här hände i sommar

Kritiken mot Sveriges Radio efter Dagens Nyheters granskning var den dominerande svenska medienyheten i sommar.

DN har i en serie artiklar granskat SRs säkerhetsarbete. DN har bland annat avslöjat att SR, som är en del av det svenska totalförsvaret, anlitat externa konsulter som utan säkerhetsprövning jobbat med känsliga uppgifter samt att detaljerad information om det digitala VMA-systemet laddats upp på en utländsk molntjänst.

DNs avslöjanden har lett till kritik mot SRs säkerhetsarbete från bland andra Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, rapporterar SVT. Stark kritik har också riktats mot hur Sveriges Radio-ledningen hanterat granskningen, där vd Cilla Benkö inte velat svara på DNs frågor.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert riktade kritik mot SR efter att SRs säkerhetschef ska ha hotat att anmäla DN till Säpo i samband med granskningen. ”Känsliga säkerhetsfrågor behöver kunna granskas utan att någon börjar prata om tryckfrihetsbrott, särskilt när det är ett medieföretag som borde veta bättre innan de kommenterar så vårdslöst”, skrev Hyllert på Facebook den 19 juli.

Mediedebattören Jan Scherman anklagade i en debattartikel i DN Kultur SR-vd:n Cilla Benkö för ”upprepad arrogans” och ställde frågan om hon och SRs bolagsstyrelse kan sitta kvar. ”Det är svårt att bedöma det förtroendetapp som SR nu förorsakat sig självt”, skrev Scherman och slog fast att public service genom SR-krisen seglat upp som en valfråga.

Han fick medhåll av bland andra ledarskribenten Somar Al Naher i Dagens ETC som skrev att ”Sveriges Radio ägnar sig åt självskadebeteende. (…)  Det som framkommit är uppseendeväckande”.

SRs Cilla Benkö svarade i en replik till Scherman att flera av DNs artiklar saknar avgörande faktauppgifter och att de detaljerade frågorna bäst besvarades av andra personer på SR men att hon står bakom deras svar. Vad gäller Säpoanmälan skriver Benkö att SR ”naturligtvis aldrig 'hotat' DN med anmälan till Säpo” men att Sveriges Radio har en lagstadgad skyldighet att anmäla sig själv till Säpo om DN tagit del av säkerhetsskyddad information.

Även tidigare Medieombudsmannen Ola Sigvardsson har kritiserat Benkö för att inte själv ställa upp och svara på DNs frågor. ”Den som ansvarar för ett medieföretag som kräver att andra ska låta sig intervjuas när de blir kritiserade bör göra detsamma”, säger Sigvardsson till SVT.

SR bemöter DNs granskning i en rad artiklar på SR-bloggen.

Fler av sommarens medienyheter:

Den 14 juli dömde Stockholms tingsrätt den iranska medborgaren Hamid Noury till livstids fängelse för de folkrättsbrott och massakrer i iranska fängelser han medverkade till 1988. Noury var då en av de högsta ansvariga i Gohardashtfängelset, där bland andra hundratals journalister och opinionsbildare mördades. Reportrar utan gränser välkomnar domen.

Reportrar utan gränser anmäler Dawit Isaaks fall till FNs arbetsgrupp mot påtvingade försvinnanden (UNWGAD). Anmälan sker i samarbete med Raoul Wallenbergcentret för mänskliga rättigheter i Kanada och stöds av en rad andra internationella organisationer.

Nigeria bötfäller tre tv-kanaler som sänt en BBC-dokumentär om banditmiliser som utfört stöldräder och masskidnappningar av kvinnor i landet, rapporterar bland annat Aftonbladet. 

Den belarusiska journalisten Iryna Slaunikava som arbetar för den polska tv-kanalen Belsat har dömts till fem års fängelse för att ha arbetat för en ”extremistisk” organisation och ha deltagit i protester mot president Aleksandr Lukasjenkos regering, rapporterar TT/DN. Belsat når belarusier via Youtube och har av regimen förklarats vara extremistisk. Iryna Slaunikava är den tredje Belsat-journalisten som döms i hemlandet.

Det ryska utrikesdepartementet har i ett uttalande anklagat Aftonbladet och Expressen för att sprida ”falska nyheter”. Påhoppet rör rapporteringen kring en robotattack mot shoppingcentret i staden Krementjuk i Ukraina. Thomas Mattsson, styrelseledamot i Tidningsutgivarna, säger till Aftonbladet att det är ”en väldigt förvånande prioritering” att ryska UD ”under pågående krig tar sig tid att kalla Aftonbladet russofober och recensera Aftonbladets journalistik som fantasier”. Uttalandet ”tyder på en viss desperation från ryska UD som håller på att förlora mediekriget, men också stor okunskap om hur medier i demokratier fungerar”, säger Mattsson.

Även poddar behöver grundlagsskydd, skrev nio debattörer från poddbranschen på DN Debatt den 28 juli. ”Vi vill kunna garantera de intervjuade, de granskade, våra medarbetare och även distributörer av poddar att den starka svenska yttrandefriheten och medie­etiken gäller även dem. Endast så kan Sverige fullt ut gynnas av denna nya vitala medieform”, skrev bland andra Lars Truedson, Tredje Statsmakten, och Martin Johnson, Third ear studio.

EU-sanktionerna mot ryska statliga mediekanalen RT upphävs inte. EU-domstolen i Luxemburg dömde den 27 juli att EUs beslut att stoppa mediekanalen RT, tidigare Russia Today, och andra ryska propagandasajter från att sända i Europa var lagligt och proportionerligt, rapporterar DN.

Miljardären Elon Musk drog i början av juli tillbaka sitt köp av den sociala medieplattformen Twitter. Efter att Twitter stämt Musk för att ha brutit avtalet har Musk stämt Twitter tillbaka. Den senaste vändningen är att Musk nu säger sig vara beredd att fullfölja köpet – om bolaget kan visa att dess uppgifter om färre än fem procent spamkonton stämmer, rapporterar Dagens industri idag.

Den 17 juli började den nya visselblåsarlagen gälla i Sverige. Nu måste offentliga företag med fler än 50 anställda och privata arbetsgivare med minst 250 anställda erbjuda en tjänst dit medarbetare kan vända sig för att rapportera och larma om missförhållanden på arbetsplatsen, rapporterade TT.

Nio kulturarbetare, bland dem skribenter och journalister, finns på den lista över personer som Turkiet vill se utlämnade av Sverige, rapporterade Kulturnytt den 8 juli.

Fler avsnitt
Fler videos