Sekretessklausul när visselblåsaren på Journalisternas a-kassa blev uppsagd

I oktober förra året upptäckte en handläggare på Journalisternas arbetslöshetskassa att a-kassans högste chef låtit a-kassan betala en privat omkostnad.

Handläggaren valde att slå larm internt och vände sig till a-kassans styrelseordförande Tomas Backlund, som också är vice ordförande i Journalistförbundet. I december stängdes kassaföreståndaren av från arbetet och varslades om avsked. Avskedet är nu verkställt och Journalisternas a-kassa har annonserat efter en efterträdare. Styrelsen har ännu inte beslutat om man ska göra en polisanmälan.

Att missbruka sin förtroendeställning för ekonomisk vinning kan utgöra trolöshet mot huvudman, vilket är ett brott med fängelse i straffskalan. Därmed skyddades handläggaren av såväl den tidigare visselblåsarlagen samt den nya visselblåsarlag som infördes i december. Lagen förbjuder arbetsgivare att bestraffa den som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen.

Journalistens källor uppger att Journalisternas a-kassa under åtminstone hösten undersökt möjligheten att säga upp visselblåsaren av personliga skäl. Planen ska ha fortskridit så långt att man vänt sig till ett bemanningsföretag i syfte att rekrytera en ersättare till visselblåsaren. Planen ska emellertid ha skrotats någon gång i vintras.

I februari fick visselblåsaren i stället beskedet att hen skulle sägas upp på grund av arbetsbrist. A-kassans styrelse hade då beslutat att genomföra ett sparpaket om en miljon kronor under 2022, inklusive en personalminskning med en heltidstjänst. Visselblåsaren var sist anställd och därmed den som riskerade att bli av med jobbet.

Som plåster på såren erbjöds visselblåsaren ett avgångsvederlag om ett antal månadslöner, och valde att acceptera och gjorde sin sista arbetsdag i slutet av mars.

I överenskommelsen ingick en sekretessklausul. Journalisten har tagit del av innehållet i klausulen. Där står bland annat:

”Det åligger Arbetstagaren att iaktta sekretess beträffande A-kassans verksamhet. Arbetstagaren får sålunda varken under anställningstiden eller därefter för egen eller annans räkning direkt eller indirekt yppa, röja eller utnyttja vad som blivit [hen] bekant rörande A-kassans förhållanden eller dess rutiner, personalförhållanden, organisation eller dylikt. Denna reglering är inte avsedd att hindra arbetstagaren från att redovisa och beskriva hur [hen] har upplevt situationen vid A-kassan.”

I klausulen framgår också att överenskommelsen samt diskussioner som föregått överenskommelsen omfattas av sekretess för båda parter.

Sekretessavtal i samband med överenskommelser om avgångsvederlag är inte ovanliga inom det privata näringslivet, men Journalistförbundet driver frågan om allas rätt att lämna uppgifter till medier, och vill bland annat att repressalieförbud och efterforskningsförbud ska omfatta alla anställda som vill påtala fel och missförhållanden, även i privat sektor. I Journalistförbundets yttrandefrihetsmanifest står: ”Rätten att lämna uppgifter till medierna för att allmänheten ska få kännedom om missförhållanden och maktmissbruk är central för att upprätthålla demokratin.”

Journalisten har varit i kontakt med visselblåsaren som avböjer att uttala sig.

Nils Funcke. Foto: Tor Johnsson

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har svårt att se att det aktuella sekretessavtalet skulle hålla rent juridiskt:

– Visselblåsaren är inte hindrad att beskriva sin upplevelse, och ska man göra det måste man gå in på sakförhållanden. I annat fall blir beskrivningen av själva upplevelsen obegriplig. Början och slutet på texten är oförenliga, som jag ser det. Det spelar väl kanske mindre roll eftersom visselblåsaren inte vågar uttala sig. Det är fullt förståeligt att man drar sig för att yppa något om man har skrivit under ett sådant här långtgående sekretessavtal. Om det var avsikten så har man lyckats lägga locket på, säger Nils Funcke.

Att i en överenskommelse om uppsägning erinra om de allmänna regler som gäller om ömsesidig lojalitet i ett anställningsförhållande är inget konstigt, menar Nils Funcke.

– Men inledningen i avtalet med formuleringar som ”dylikt” är att sträcka sekretessen för långt. 

– Sedan finns det också en etisk aspekt. Sekretessavtal brukar få journalister att gå i taket, och medlemmarna i Journalisternas a-kassa är ju journalister. Det här förvånar mig.

Journalistförbundet och Journalisternas a-kassa är två olika organisationer med egna styrelser, men med nära koppling eftersom representanter från Journalistförbundet sitter i a-kassans styrelse.

Arbetet som styrelseordförande i Journalisternas a-kassa innebär normalt sju, åtta styrelsemöten per år, men Tomas Backlund har sedan i december tvingats lägga ned mycket tid på att hantera händelserna på kassan. Sedan årsskiftet är han avlönad som arbetande styrelseordförande i Journalisternas a-kassa på 60 procent.

Följande intervju med Tomas Backlund genomfördes innan Journalisten tagit del av innehållet i sekretessavtalet.

Tomas Backlund. Foto: Tor Johnsson

– Mycket ställs på ända när den som är operativ chef försvinner på det sättet som hände i andra veckan i december. Det har lett till att vi i styrelsen har kommit närmare verksamheten och vi har kommit fram till att vi måste göra en total översyn och där är ekonomin en central del, säger Tomas Backlund.

När kom ni fram till att ni behövde genomföra en besparing?
– I början av februari fattade vi ett preliminärt beslut om nya verksamhetsmål för 2022, och beslutade att sänka kostnaderna med en miljon kronor under året och att vi måste sänka medlemsavgiften från 165 kronor till 150 kronor. Vi har också en ambition att sänka medlemsavgiften ytterligare. Bakgrunden är att vi har fortsatt att tappa medlemmar de senaste åren samtidigt som medlemsantalet för a-kassorna totalt sett har ökat. En förklaring är givetvis att antalet journalistjobb har minskat, en annan förklaring kan vara att vi tar ut mer avgift än andra a-kassor. Snittavgiften för alla a-kassor är 145 kronor. Vi ligger långt över snittet och 25-35 kronor över de flesta andra tjänstemannakassor. Vi behöver att erbjuda mer konkurrenskraftiga medlemsavgifter. Det är ett seriöst försök att vända trenden med färre medlemmar. Vi har konstaterat att det är en överlevnadsfråga.

Hur ska miljonen sparas in?
– Vi ser över alla delar för att minska kostnader. Det som vi redan har slutfört är att vi har mbl-förhandlat en ny organisation där vi har gått från tre handläggare till två handläggare. En faktor vi har tittat på är hur många ersättningstagare man har, då får man också ett mått på hur stor arbetsbelastningen är. Där konstaterade vi i analysen att mellan december 2020 och december 2021 minskade antalet ersättningstagare med drygt 40 procent. Vi bedömer att det här är en ihållande trend. Vi har en relativt låg arbetslöshet bland journalister och en överkapacitet på a-kassan. Det kan vi inte fortsätta ha.

Den person som fått sluta är samma person som slog larm om de ekonomiska oegentligheterna?
– Jag kommer inte att kommentera vem som har slagit larm eller vem som har uppmärksammat styrelsen på den här misstanken som då fanns.

En person slår larm, en visselblåsare, och får sedan hastigt sluta. Tänker du att det kan se konstigt ut?
– Jag kan bara konstatera att de här sakerna inte hänger ihop. I det ena fallet har vi verkställt ett avsked utifrån att vederbörande har använt kassans medel för att betala en privat omkostnad, i det andra fallet så är det en uppsägning på grund av arbetsbrist.

Pågick det något försök eller gjordes det någon utredning kring möjligheten att säga upp visselblåsaren av personliga skäl?
– Jag skulle säga att jag inte kan kommentera någonting i det där, och det beror på att vi har skrivit under ett avtal om sekretess.

Ett sekretessavtal?
– Ja, och det inbegriper diskussioner som har föregått den överenskommelse som har gjorts. Och vi tänker inte vara den part som bryter mot avtalet.

Har ni tagit fram ett sekretessavtal?
– Det är ju inte ett sekretessavtal, utan en överenskommelse som reglerar anställningens upphörande. I det avtalet finns det en paragraf om diskretion.

Finns det något mer som omfattas av sekretess än själva avtalet?
– Jag tänker inte gå in exakt i vad som står. Jag har varit med och förhandlat på den fackliga sidan och känner igen den här typen av formuleringar. Det är standardformuleringar.

Journalistförbundet brukar vara negativt inställt till alla typer av sekretessavtal eftersom de hindrar folk från att prata fritt med medier…
– Jag hävdar bestämt att det inte är ett sekretessavtal.

Okej?
– Det här är en överenskommelse som reglerar en anställnings upphörande, sen finns det en punkt som heter diskretion, och där står det hur det är reglerat. Det är inget konstigare i det här avtalet än i något annat avtal.

Jag trodde inte att ni sysslade med sekretessavtal. Men det kanske förekommer i både Journalistförbundet och i Journalisternas a-kassa?
– Du kommer ihåg Johannes att just nu talar du med mig som ordförande för Journalisternas a-kassa, inte Journalistförbundets vice ordförande.

Visst absolut. Men du sitter ju på båda posterna…
– Inte i det här fallet. I det här fallet är jag arbetsgivare på Journalisternas a-kassa.

Om visselblåsaren skulle berätta för mig om vad som hänt på a-kassan under hösten och vintern, då skulle det vara ett brott mot det här sekretessavtalet?
– Det kan jag inte kommentera innan det hänt. Det blir hypotetiskt. Det får man se i sådant fall.

Om visselblåsaren skulle bryta mot sekretessen, vad skulle ni göra då?
– Det får vi ta ställning till då.

Vad är syftet med att ha ett sekretessavtal?
– Återigen, det är inte ett sekretessavtal. Det här är en standardformulering. Vi har anlitat juridisk expertis både i fallet med avsked och i fallet med uppsägning på grund av arbetsbrist. Det är den juridiska expertisen som har tagit fram det här avtalet.

Vad är syftet med att ha ett diskretionsavtal då?
– Det är ett avtal som reglerar vad som händer vid en anställnings upphörande. I det finns det en paragraf som heter diskretion. De avtal som jag har varit inblandad i på den fackliga sidan har sett ut så här. Jag har aldrig hört att de kallas sekretessavtal eller diskretionsavtal.

Men ordet sekretess förekommer i klausulen?
– Jag tänker inte gå in på innehållet.

Men vad är syftet med att ha en diskretionsparagraf?
– När man gör den här typen av överenskommelser är det vanligt att man reglerar vad parterna får föra vidare. Och det går ju åt båda håll.

Brukar inte Journalistförbundet kritisera den här sortens avtal?
– Jag måste hålla isär rollerna här, du får ställa den frågan direkt till Journalistförbundet då – även om det låter konstigt. Jag måste hålla reda på vem jag företräder här, i den här frågan. För att hålla saker så rent som möjligt är det bättre att ställa den frågan till någon annan.

Man brukar ju ha sekretessklausuler för att förhindra att medier får reda på saker. Är det inte konstigt att Journalisternas a-kassa upprättar ett sekretessavtal?
– Jag kan bara hänvisa till att vi har ju tagit juridisk hjälp i att hantera den här frågan, och det är då vi får den här rekommendationen.

Om jag frågar dig som vice ordförande i Journalistförbundet i stället, vad tycker du om sekretessavtal?
– I den här kontexten måste jag förhålla mig till vem jag företräder, känner jag. Den frågan bör ställas till Journalistförbundet. Jag menar att det är brukligt med den här typen av klausuler i den här typen av avtal. Bara för att det är så behöver inte det betyda att du är ute efter att hemlighålla någonting.

För Journalistförbundet är det ju en grundprincip att man ska ha rätt att lämna uppgifter till medier för att allmänheten ska få kännedom om missförhållanden. Är det ett problem att Journalistförbundet och Journalisternas a-kassa har så nära kopplingar när du får svårt att svara på den frågan?
– Jag måste ju kunna företräda och svara för olika organisationer. Vi är inte en större organisation än så att vi har olika roller och olika poster. I det här fallet måste jag svara utifrån att ärendet gäller Journalisternas a-kassa, där jag är styrelseordförande, och då måste jag kunna svara utifrån den rollen. Jag tycker det blir konstigt att blanda ihop de rollerna i det här fallet.

Kunde du inte ha sagt till den juridiska experten att det inte går att ha ett sekretessavtal eftersom det går emot principerna i Journalistförbundet?
– Jovisst, men när jag sitter där så är jag styrelseordförande för a-kassan med den myndighetsutövning som det innebär.

Vad tror du att medlemmarna i Journalisternas a-kassa tycker om ett sådant här sekretessavtal?
– Förutom att det inte är ett sekretessavtal då. Givet förutsättningarna tror jag inte att de skulle reagera på en sådan här sak. Om man känner till alla förutsättningar.

Finns det annat i diskretionspunkten än det som rör själva innehållet i avtalet?
– Vi införde faktiskt en ändring i avtalet. Det står att regleringen inte är avsedd att hindra arbetstagaren från att redovisa och beskriva sin upplevelse av situationen vid a-kassan. Jag skulle säga att den formuleringen innebär att det står personen fritt att berätta om sin upplevelse. Vi har tillfört detta för att personen ska kunna beskriva det.

Då finns det alltså annat än innehållet i själva överenskommelsen som är hemligt enligt det här avtalet?
– Det som står är att det gäller sekretess när det gäller a-kassans verksamhet, i avseendet rutiner, personalförhållanden och den typen av verksamhet som kassan bedriver. Jag skulle beskriva det som att det är samma sorts lojalitetsplikt som gäller under tiden man är anställd. Du får inte röja uppgifter om a-kassans verksamhet.

Det som står i avtalet är bland annat: ”Det åligger Arbetstagaren att iaktta sekretess beträffande A-kassans verksamhet. Arbetstagaren får sålunda varken under anställningstiden eller därefter för egen eller annans räkning direkt eller indirekt yppa, röja eller utnyttja vad som blivit [hen] bekant rörande A-kassans förhållanden eller dess rutiner, personalförhållanden, organisation eller dylikt. Denna reglering är inte avsedd att hindra arbetstagaren från att redovisa och beskriva hur [hen] har upplevt situationen vid A-kassan.”

Det ni har gjort är alltså att genomföra ett sparpaket där visselblåsaren får gå med ett sekretessavtal rörande a-kassans verksamhet. Har jag fattat rätt?
– Nej, det har du inte gjort, eftersom jag aldrig har sagt vem som är visselblåsaren.

Tomas Backlund har efter intervjun velat lämna några förtydliganden. Han skriver i ett mejl till Journalisten:

”Regleringen är inte avsedd att hindra arbetstagaren från att beskriva den upplevda situationen. Det var just därför som vi la till den formuleringen. Jag uppfattade inte att det fanns något ifrågasättande från motparten av den här formuleringen i överenskommelsen. Det skulle absolut ha varit möjligt att diskutera andra formuleringar.

Ibland står enskildas integritet i konflikt mot öppenhet, och det här är en sådan situation. Det handlar om att vi ska agera korrekt som arbetsgivare mot alla – både nuvarande och tidigare anställda. På den här arbetsplatsen har det funnits omständigheter som har gjort att det finns anledning att värna integriteten hos enskilda. Vi har i detta också beaktat det ansvar vi har för a-kassans medlemmars integritetsskyddade uppgifter”, skriver Tomas Backlund i mejlet.

Journalisten har dagen efter intervjun med Tomas Backlund ställt en fråga till Journalistförbundet om hur man ser på sekretessavtal som syftar till att förhindra en tidigare anställd att yppa sig om verksamheten, inklusive missförhållanden, på sin tidigare arbetsplats. Förbundsjuristen Katarina Dahlskog svarar per mejl:

”Det är vanligt förekommande att arbetsgivare vid träffande av överenskommelser vill ha en klausul om sekretess i avtalet, och så även i vår bransch.

Kravet på en sekretessklausul är ofta en förutsättning för att arbetsgivaren ska vara beredd att träffa en överenskommelse om att en anställning upphör med vissa villkor, ofta mer förmånliga villkor än vad lag eller kollektivavtal stadgar.

Vanligtvis vill arbetsgivaren ha en reglering om att inte någon av parterna yppar något om innehållet i överenskommelsen men det förekommer också att arbetsgivare vill ha en reglering som exempelvis innebär att parterna inte uttalar sig om sådant som är kopplat till anställningens upphörande. I vissa fall kan det finnas ett sådant intresse både från arbetsgivaren och den berörda medlemmen. I de fall medlemmar vill träffa en överenskommelse och är beredda att acceptera att överenskommelsen innehåller någon form av sekretessklausul så kan det vara rimligt och inte något som förbundet motsätter sig. Däremot motsätter sig förbundet om det finns sekretessklausuler som är kopplade till någon form av vite”, skriver Katarina Dahlskog.

Så Journalistförbundet har ingen principiell uppfattning när det gäller sekretessklausuler som inte är kopplade till vite?
”Nej, det är utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och att försöka åstadkomma bästa möjliga förhandlingslösning för medlem”, skriver Katarina Dahlskog.