Så ska Bonnier bli ledande digitalt
Bonnierkoncernen ska på drygt två år bli ett ledande digitalt mediehus. Strategin: en rad besparingar, investeringar och nya digitala affärer. Men håller ”många bäckar små”?
Han skulle bli Bonnierkoncernens digitala frälsare. Miljarder investeras i ny teknik och de nya intäkterna ska mer än fördubblas. Men två och ett halvt år in i VDn Tomas Franzéns styre tycks frågorna fler än svaren.
– Storytelling sedan 1804.
Så inleder han sitt anförande, ”krämaren från Comhem” som han kallats, Bonnier ABs VD Tomas Franzén. Platsen är Grand Hôtel i Stockholm. Röda sammetsdraperier och vita dukar. Mörka kostymer, välvårdade hår. Bonnierägda Dagens Industri håller – svindyr – konferens på tema medier.
DIs nyhetschef Anna Ekelund hälsar välkomna och slår i ett försök att skämta an tonen för var branschen befinner sig:
– Vi kan väl skriva en ny kampsång för medierna här i dag? Något modernare än “We shall overcome”.
Tomas Franzén är bara till hälften med på noterna. Visst skakar marken för alla nu, även det anrika familjeföretag han leder. Men hans mod tycks gott; förvandling pågår. 2020 ska Bonnier vara en ledande digital mediekoncern. Hälften av intäkterna ska vara nya, främst digitala.
Det innebär mer än en fördubbling av nya/digitala affärer jämfört med i dag. På tre år. Målet kan se högt ut, men blir nödvändigt eftersom Bonnierledningen räknar med att de traditionella intäkterna – annons- och prenumerationsförsäljning från tidningar och TV – under samma period störtdyker från 60 till 30 procent av intäktskakan.
Så hur sjutton ska Tomas Franzén göra?
På DI-konferensen försöker han förklara med hjälp av tre gula boxar. Tre lådor som vid det här laget ska vara välkända i vartenda ett av koncernens 170 bolag. Tar man bort företagslingot står där att framtiden ska erövras genom 1) besparingar 2) återinvesteringar och 3) förändringar i organisation och teknik.
Teknik är ett centralt ord, och det kanske mest handgripliga i planen. Bara de senaste två åren har Bonnier investerat hundratals miljoner kronor i datasystem, konsulter och teknikbyggen. Mer väntar. Totalt två miljarder ska gå till digital omställning.
Tydligt är också att Tomas Franzén tror hårt på en fortsatt betalningsvilja för journalistik. Dagens Nyheters 67 000 nya, helt digitala prenumeranter lyfts fram som ett framgångsexempel.
Men enstaka digitala succéer som DNs är förstås inte ens i närheten av att kunna kompensera för det kraftiga intäktstappet på printsidan. Så frågan kvarstår: exakt vad är det Bonnier ska göra för att klara sin omställning? Vad ska digitalmiljarderna gå till? Hur och var ska man tjäna de nya pengarna?
(…)
Läs hela reportaget ”Vart ska Bonnier?” i Journalisten 13/2016. Teckna din prenumeration här.