Så här används din medlemsavgift
Förra året tappade SJF mer än hundra medlemmar. Färre fackanslutna ger också en svagare budget, som i år dessutom är underbalanserad. Men ordföranden Håkan Carlson är inte oroad inför framtiden:– Vi utnyttjar bara de senaste årens överskott för några extrasatsningar.
Förra året tappade SJF mer än hundra medlemmar. Färre fackanslutna ger också en svagare budget, som i år dessutom är underbalanserad. Men ordföranden Håkan Carlson är inte oroad inför framtiden:
– Vi utnyttjar bara de senaste årens överskott för några extrasatsningar.
budget Journalistförbundet fortsätter alltså att tappa medlemmar. Vid årsskiftet fanns totalt 18 199 journalister registrerade som medlemmar, vilket är en minskning med 115 jämfört med 1997. Året därföre minskade SJF med 60 medlemmar.
Framför allt är det de yrkesverksamma och studenterna som lämnar förbundet – minus nästan 200 under året – medan pensionärernas skara ökar – plus 79 under 1998.
– En väckarklocka, säger Håkan Carlson. Men absolut ingen katastrof. Vi har fortfarande en mycket hög anslutningsgrad bland svenska journalister.
Förbundet satsar ändå hårt under våren, för att rekrytera nya medlemmar och behålla gamla. Med broschyrer och andra kampanjinslag för att tydliggöra nyttan med SJF, hoppas Håkan Carlson att kurvan planar ut under 1999. Han menar att missnöjet på sätt och vis också har en god sida.
– Vi tvingas bli bättre på att synliggöra det vi gör inom förbundet. Också vi kan ibland behöva fråga oss vilka uppgifter som är viktigast.
Medlemsavgiften är oförändrad jämfört med 1998, med 62 kronor/månad som golv och 261 kronor som tak. Till detta kommer klubbavgifter och a-kassa.
A-kasseavgiften för SJF-medlemmar sänks till 86 kr/månad, medan direktanslutna a-kassemedlemmar drabbas av en fyra kronors höjning till 94 kr/månad.
Eftersom klubbavgifterna varierar mycket kan den slutliga fackavgiften för en medlem ligga någonstans meddan cirka 150 kronor och 390 kronor i månaden.
Journalistförbundets intäkter domineras av dessa medlemsavgifter, även om andelen sjunkit något de senaste åren. Beräknat på oförändrad medlemsnivå ger fackavgifterna tillsammans 39,1 miljoner kronor. Det utgör 55 procent av de totala intäkterna på knappt 71 miljoner.
Näst efter detta är Journalisten förbundets största inkomstkälla. Totalt beräknas tidningens verksamhet ge SJF 11,8 miljoner, medan förbundets kapitalintäkter ger 9,1 miljoner.
BONUS tillför 8,8 miljoner kronor under året och det nybildade Servicebolaget för frilansar en miljon.
På kostnadssidan svarar förstås administration och kansli på Vasagatan för en stor del. Totalt beräknas löner, lokaler, datorer med mera kosta 21,7 miljoner under året. Det är knappt en tredjedel, eller 30 procent av utgifterna.
Den demokratiska organisationen – alltså styrelse, arbetsutskott, ordförande, förbundsmöten med mera – kostar 4,5 miljoner kronor. Av detta går 850 000 till FS, 320 000 till AU och 1,2 miljoner till ordföranden. 1,2 miljoner avsätts också till nästa års kongress och distrikten får 1,6 miljoner att dela på för sin verksamhet. Medlemsförsäkringen Grundbulten kostar SJF 1,9 miljoner kronor medan det omstridda medlemskapet i TCO går på 1,3 miljoner under 1999.
SJF satsar under året 2,4 miljoner på facklig utbildning och 2,7 miljoner på yrkesfrågor och upphovsrätt. Årets avtalsförhandlingar och eventuella tvisteförhandlingar beräknas kosta 3,2 miljoner kronor, medan kapitalkostnaderna uppgår till drygt åtta miljoner.
Journalisten ger inte bara en hel del intäkter, utan kostar också – 13,4 miljoner kronor, varav tryck, porto och personal tillsammans svarar för 7,3 miljoner.
Om man räknar bort det administrationsbidrag och lokalhyran som Journalisten betalar till SJF, blir medlemmarnas nettokostnad för tidningen 1,3 miljoner. Det blir under 40 000 kronor per nummer eller mindre än två kronor per exemplar.
Det är mindre än vad Posten tar för att leverera tidningen hem till dig…
