Riksdagspolitiker öppna för att lagstifta bort fulavtal

På Journalistförbundets upphovsrättsseminarium på onsdagsmorgonen debatterades bland annat nya lagar som har införts i Tyskland och Norge, som i praktiken förhindrat så kallade ”fulavtal”, som blivit vanliga på den svenska frilansmarknaden.

Sanna Wolk, professor i immaterialrätt vi Uppsala universitet, uppmanade de svenska politikerna att agera och införa liknande lagstiftning i Sverige.

– Vi har redan en lagstiftning som säger att avtal ska vara förutsägbara, så i princip gäller samma regler i Sverige som i Tyskland och Norge. Men i praktiken har upphovsmännen i Sverige inte råd att gå till domstol för att försvara den rättigheten, sade Sanna Wolk.

Annons

– Det finns inget upphovsrättsdirektiv i EU, så det är möjligt för länderna att lagstifta själva, som politikerna har gjort i Tyskland och i Norge. Vi behöver inte sitta och vänta på att EU ska agera.

Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf berättade om sina erfarenheter av den tyska lagstiftningen:

– Den innebär konkret att ett avtal som inte ger upphovsmannen ersättning är ett ogiltigt avtal. Oavsett om man har skrivit på ett sådant avtal så finns rätten till ersättning alltid kvar. Jag vet fall där frilansjournalister i Tyskland som har fått ersättning för sina texter och bilder just tack vare den nya lagstiftningen, sade Olle Wilöf.

Han uppmanade liksom Sanna Wolk de svenska politikerna att agera.

– Lagstiftaren måste gå in.

Per-Arne Håkansson (S) och Peter Helander (C), som båda sitter i riksdagens näringsutskott, menade under seminariet att det är viktigt att stärka upphovsmännens rättigheter, men att det är komplicerad lagstiftning som rör inte bara journalistisk verksamhet. Båda menade att det finns skäl att titta närmare på och ta intryck av den tyska lagstiftningen.

– Djävulen sitter i detaljerna. Och det finns många detaljer kring upphovsrätten som är svåra, sade Peter Helander.

Efter seminariet berättade Per-Arne Håkansson att han tagit intryck av de uppgifter som framkommit under samtalet, och att han var öppen för ytterligare lagändringar för att stärka upphovsmännens rättigheter.

– Vi ska ha en lagstiftning som är stark och som stärker upphovsrätten och de kreativa näringarna. Det finns säkert detaljer och utgångspunkter man kan ta ur de tyska och norska lagstiftningarna som vi ska ha, och sådant vi inte ska ha. Jag är inte beredd här och nu att säga att det ska vara det ena eller det andra. Vi har gjort en hel del själva för att stärka upphovsrätten och de immateriella frågorna, men självklart har vi utmaningar som vi behöver ta tag i. Det tyska förslaget är rimligt att vi tittar på, och det utgör också grund för ett förslag som nu ligger på EU-nivå, sade Per-Arne Håkansson till Journalisten.

Måste vi vänta på ett EU-direktiv? Kan vi inte göra precis som Tyskland och Norge och införa lagstiftning som gör att upphovsmännen bättre kan livnära sig på sitt arbete?
– Det kan vi göra. Men vi lever i en digital inre marknad och dessutom har vi ett regelverk som är fungerande på många sätt. Men jag har förstått i dag att det finns anledning att närmare på hur vi kan stärka den kreativa näringen ytterligare.

De så kallade ”fulavtalen” nämndes under seminariet, där frilansar tvingas ge bort sin ekonomiska upphovsrätt till förlag som Egmont och Aller Media. Vad tycker du om den sortens avtal?
– Det är förkastligt att människor blir utnyttjade och att man inte ser värdet av det som skapas. Jag är anhängare av att vi avtalsvägen kommer fram till regelverk. Men är det så att man kommer fram till gång på gång att det här inte funkar, då får vi se om vi kan stärka rättigheterna genom lagstiftning, sade Per-Arne Håkansson.