Räkna med fler sparpaket i höst – ”Det blir inte lika illa som under krisåren”
Konjunkturen pekar nedåt, inflationen driver upp kostnaderna, och Google och Facebook tar andelar på annonsmarknaden i raskare takt. Blir det ännu en svångremshöst för mediebranschen? Medieforskaren Tobias Lindberg tror det.
Tobias Lindberg, forskare på Nordicom vid Göteborgs universitet, ansvarar för den årliga rapporten Medieekonomi som genomförs på uppdrag av Myndigheten för press, radio och tv. Han följer löpande utvecklingen i medieföretagens ekonomier, strukturer och organisationer, och han befarar att det kommer att bli en tuff höst.
– Det har varit en tydlig förändring på annonsmarknaden. Annonsinvesteringarna har minskat och framför allt för nyhetsmedier. Det är en påtaglig förändring om vi jämför med 2022, säger Tobias Lindberg.
Beror det på konjunktursvängningen eller är det en del av en strukturell förändring?
– Både och. Vi ser en tydlig förskjutning mot att mer pengar investeras i de digitala plattformarna, av typen Google och Facebook. Den strukturförändringen har fortsatt under 2022 och även under 2023 och har accentuerats under de senaste åren. Men det är också en konjunkturell förändring. Dessutom har vi haft en väldigt kraftig inflation med ökade papperspriser och drivmedel som har gjort att marginalerna har försämrats.
– Vi kommer att få se fler stora sparbeting på nyhetsmedier under hösten tror jag.
Stampen Media informerade redan den 31 augusti personalen om ett större sparpaket i höst efter annonsraset, och TV4 ska skära ned med 100 tjänster till årsskiftet. Nu är frågan om hur många fler som följer efter, och hur omfattande besparingarna blir.
Blir hösten 2023 lika illa som under krisåren 2012-2014?
– Sannolikt inte. Det är större enheter i dag med större möjligheter att balansera kostnader. Dessutom står flera av nyhetsbolagen på fastare ekonomisk mark än vad de gjorde då. Inte minst tack vare de viktiga intäkterna från läsaraffären.
Kommer medieföretagen att stå pall för en kombinerad lågkonjunktur och accentuerad strukturomvandling?
– De stora bolagen och koncernerna kommer att klara det här. Man har fusionerat, effektiviserat och har både under 2022 och 2023 dragit ner periodiciteten och lagt ned gratistidningar. Det är ganska stora förändringar man har gjort för att minska kostnaderna.
Ser du att dagspressföretagen på sikt skulle kunna lämna annonsmarknaden och satsa på en ekonomi som är helt prenumerationsbaserad?
– Det är ingen hemlighet att annonsmarknaden har blivit mindre viktig för tidningsbolagen. Om man sätter dem i relation till varandra så är läsarintäkterna de viktigaste idag. Men annonserna är fortfarande en intäktskälla som är viktig för väldigt många.
Sen kommer det ett nytt mediestöd den 1 januari. Hur kommer det att påverka tidningarnas ekonomi?
– Inget är klubbat så det är lite för tidigt att säga hur det kommer att påverka, men att det kommer att påverka är mycket troligt. Vi har haft ett stöd som i grunden har sett ganska likadant ut sen tidigt 1970-tal och det har gynnat en viss sorts tidningar. Nu kommer det ett nytt system och då kommer det att gynna andra former av medier.
Vilken typ av medier borde gynnas?
– Idén är att det ska gynna lokala. Men vi får väl se. Det tidigare stödet har även gynnat titlar som har getts ut på riksnivå, och så är inte det nya stödet utformat.
