Natobevakningen: ”Vi med kritiska perspektiv bokades av”

Fredsfittan, heter Agnes Hellströms nya bok som kommer ut i slutet av september. I 48 korta kapitel skildrar hon den snabba svenska processen mot Sveriges Natoansökan, våren 2022. Som ordförande för Svenska Freds var hon en av få kritiska röster som hördes i Natodebatten, och upplevde sig hårt ansatt; beskyllningarna om att vara Putins ”nyttiga idiot” duggade tätt. 

– Att jag skrivit boken är en önskan om att den här perioden inte ska glömmas bort. Den personliga delen är att min partner är född och uppvuxen i Ukraina, och en ukrainsk familj flyttade in hos oss ganska tidigt, jag ville också skriva den berättelsen, säger Agnes Hellström.

Mediekritiken är central i boken. Agnes Hellström, själv journalist, sammanfattar svenska mediers rapportering om Natofrågan våren 2022 som ”ett journalistiskt haveri”.

Annons

Drönarjakten som det rapporterades om i januari 2022 blev upptakten till en medial alarmism som fortsatte efter krigsutbrottet, menar hon.

– Det fanns ingen tid att stanna upp. Journalisterna förstärkte omedvetet känslan av brådska, att Natobeslutet måste tas snabbt. Det blev nästan som en sporthändelse: när kommer beslutet, när får vi veta? I stället för att gå till botten: vad innebär ett Natomedlemskap, hur kan vi lyfta på alla stenar?

Hon pekar på att en majoritet av de experter som återkommande intervjuades i tv och radio var Natoförespråkare.

– Två bra exempel är Joakim Paasikivi, som kallats ”krigets Tegnell”, som var uttalat för ett Natomedlemskap, och Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap, som jobbat för en lobbyorganisation för ett Natomedlemskap – jättelätt att kolla upp som journalist. Det blir ett journalistiskt problem när de framträder som sakkunniga men egentligen är representanter för en åsikt.

Kan du slå fast att det var så, har du räknat medverkande?
– Jag drar inte högre växlar i boken än jag har på fötterna. Jag beskriver de mediesituationer jag var i, hur journalister hanterade de här olika programformaten, vad som ansågs vara fakta och åsikter. Men jag skulle väldigt gärna forska och räkna på det här – och är inte orolig för att det skulle visa något annat.

– Det är klart att situationen var exceptionell, det fanns en skräck hos människor för kriget. Men ganska snabbt missbrukades rädslan av de som förespråkade ett Natomedlemskap. Journalisterna höll inte huvudet kallt, säger Agnes Hellström.

Parallellerna till pandemin är tydliga, tycker hon. Liksom till Metoo.

– Det är lätt att svepas med, antingen när det är nationellt nödläge som med covid, en revolution som Metoo var, eller ett krig. Och det är helt okej att en massa åsiktsjournalister får luft under vingarna i en sådan här situation. Men som journalist är det viktigt att inte glömma de journalistiska principerna. Vad är det för rapportering jag ansvarar för?

Men fanns det kritiska eller oberoende röster att bjuda in?
– Ett problem är att många som medverkade kallades forskare – men var inte det, utan hade en åsikt. Medan forskare jag och andra försökte uppmuntra att kliva in i debatten backade. Det skapades också en press och en ohärlig diskussion där människor med kritiska perspektiv inte vågade kliva in.

Agnes Hellström uttalade sig dock själv i en rad medier och gjorde intervjuer på löpande band.

– Men vi som hade kritiska perspektiv bokades också av eller klipptes bort massor av gånger. Jag minns inte ens hur många gånger det hände.

Hon har läst debatten om Natobevakningen på Journalisten.se, och är inte imponerad av SVT- och SR-chefernas svar.

– Jag tycker det är oroväckande att självreflektionen inte syns. Att två personer med så mycket makt inte ser mediernas brister under den här perioden. Jag vet att journalister och redaktioner haft möten om att det inte blev bra, så varför inte vara uppriktig med det?

Du är fredsaktivist – riskerar din kritik inte att avfärdas som en partsinlaga?
– Det är en partsinlaga, det är min personliga berättelse. Min dröm är att den här boken ska läsas av journaliststudenter, som ett exempel på en period där det var jättesvårt att vara en bra journalist – inte ses som en kritik att alla journalister är dåliga.

– Det här var en svår period, vi måste lära oss något av den. Demokratin står på spel om inte journalistiken har den granskande roll vi är satta att ha.