Journalistlinjerna under 90-talet Mycket har hänt

Ska journaliststudenterna utbildas för att lätt kunna ta plats i nyhetsfabriken?

Eller ska de ges en bred akademisk bas, grundad på forskning i journalistik?

UTBILDNING De senaste tio åren har högskoleutbildningen för journalister genomgått stora förändringar.

– Det har blivit större utrymme för reflektion och ifrågasättande av journalistens roll och ansvar, säger Torsten Malmström, lärare på JMG.

– Till exempel har vi efter praktikperioden en hel månad med diskussioner kring yrkesrollen. Förr utgjorde det momentet bara några timmar.

Britt Hultén, prefekt vid JMK, betonar vikten av medvetna journalister.

– Om man ska överleva med sin självaktning i behåll som journalist måste man vara duktig på att kunna producera journalistik. Men framförallt måste man ha insikter om villkoren och förutsättningarna så att man kan förhålla sig till den marknad och den tid man finns i.

– Det är än viktigare idag när information, journalistik och underhållning håller på att flyta ihop under trycket av marknadskrafterna, framhåller Britt Hultén.

I slutet på 1980-talet blev journalistik ett eget akademiskt ämne vilket satt spår i undervisningen.

– Det fanns länge en konservativ syn på journalistutbildningen: journalistik kunde man bara lära sig hantverksvägen genom att vara på plats och göra som de andra gjorde, berättar Britt Hultén.

– Jag kan känna en rädsla för att synen på utbildning ska svänga igen, bland annat för att vi fått ett sådant överutbud av korta journalistutbildningar och multimediautbildningar. Blir de som kommer från sådana utbildningar billigare och lättare att styra? Det är i så fall mycket kortsynt.

Lena Waldau, studierektor vid Mitthögskolan är inne på samma linje.

– Det kan vara så att journalister behärskar sitt yrke väl, men att arbetsvillkoren är sådana att man tvingas göra ett dåligt eller halvdant arbete. Därför är en aktiv diskussion under utbildningen om yrkesroller och etik central för yrkets och branschens utveckling.

– Journalister har en viktig roll i upprätthållandet och helst stärkandet av demokratin och det är vår uppgift att utbilda journalister som kan fylla denna roll. Vi ska alltså till exempel inte utbilda skribenter i allmänhet.

Alla verkar inte lika entusiastiska över betoningen på fördjupade inslagen i utbildningen. Anita Vahlberg, utbildningsansvarig vid SJF, är med i en diskussionsgrupp med företrädare för medieföretag.

– Inom branschen vill de ha journalister som kan mer om teknik. De efterfrågar större kunnande när det gäller allt från att hantera kameror till datorer.

Under åren har en rad modeller för journalistutbildningar testats. De flesta Journalisten talat med av de som arbetar med högskoleutbildningarna tycker att man nu arbetat fram ett innehåll och en form som är överlägsen tidigare modeller.

En av de största förändringarna gäller antagningssystemet. Förr krävdes superhöga gymnasiebetyg. Studenter valde mellan läkare, journalist och andra högstatusyrken. Så är det inte längre.

Till de flesta långa journalistutbildningar vid högskolor och universitet räcker det med godkända gymnasiestudier. Dessutom krävs högskoleprov plus 40 högskolepoäng.

De som väljs ut får sedan genomgå skriv- och kunskapstester. Systemet missgynnar utpräglade plugghästar och antalet sökande har sjunkit rejält. När höga gymnasiebetyg gällde var det vid JMK cirka 1 600 sökande till det långa programmet. Idag är siffran nere i 300 – 400.

Nya kategorier studenter passerar spärrarna.

– Ungefär en tredjedel av våra studenter skulle inte ha kommit in om vi haft kvar de gamla reglerna med mycket höga gymnasiepoäng, säger Torsten Malmström på JMG.

– Enligt lärarna här på JMK har studenterna förändrats sen betygsintagningen togs bort och urvalsprover infördes. De är mer aktiva, mer krävande, mognare och skriver bättre, säger Roland Odlander, studieinformatör vid JMK.

Utbildningen ger jobb. Fyra av fem som utexaminerades från JMK 1994-96 arbetade som journalister två åt efter examen. Bara två procent var arbetslösa. Resten studerade vidare eller arbetade inom näraliggande yrken.

Högskoleverket har nyligen dragit igång en utvärdering av journalistutbildningarna. I direktiven skriver Carl Tham att bland annat teknikutvecklingen, det ökade informationsflödet och det ökade antalet aktörer inom mediebranschen gör att utbildningarna kanske måste förändras i framtiden.

STAFFAN WOLTERS

sw@sjf.se

Högskoleutbildningar i journalistik

Här är några av utbildningarna för journalister vid högskolor och universitet:

De långa journalistutbildningarna på 100-120 poäng finns i Göteborg, Stockholm och Sundsvall.

Den som har minst 100-120 högskolepoäng kan söka till en påbyggnadsutbildning i journalistik på 40 poäng. Det kan vara jurister, agronomer, ekonomer etc som vill ändra yrkesinriktning.

Utbildningen ges i Göteborg, Stockholm, Sundsvall, Lund och Uppsala.

Umeå universitet har en 80 poängskurs i vetenskapsjournalistik.

Högskolan i Kalmar erbjuder ett program för medieproduktion, 120 poäng.

Göteborgs universitet ger radio- och TV-journalistik med produktionsinriktning, 20 poäng.

Mitthögskolan har en kurs i grävande journalistik, 10 poäng.