Gå direkt till textinnehållet

Reformera public service i grunden!

DEBATT Alla medie- och produktionsbolag som uppfyller public service-kriterierna, inom ramen för sändningstillståndet, borde kunna ansöka om public service-pengar.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Förra måndagen (13/5) presenterades den drygt 600 sidor långa public service-utredningen. Den innehåller en stor mängd information. Men sammanfattningsvis kan konstateras att den stora möjligheten till välbehövlig förändring av public service inte har tagits. Den här gången heller.

I stort verkar kommittén vara eniga om det mesta. Utredningen konstaterar bland annat att i dessa tider, med ett osäkert omvärldsläge, ökad desinformation, med mera fyller public service en viktigare roll än någonsin. Därför behövs en plattform för oberoende nyheter och journalistiska granskningar. Vilket är mycket viktigt och positivt!

De stora trätomålen mellan de politiska blocken, som ingår i kommittén, verkar handla om smärre skillnader i hur mycket pengar public service-bolagen ska få under kommande tillståndsperiod, 2026-2033. Liksom om public service närvaro på externa internetplattformar, vilket bland annat innefattar om public service ska få driva nättidningar eller inte. I övrigt diskuteras en eventuell sammanslagning av de tre public service-bolagen framöver.

Annons Annons

Det riktigt viktiga tas dock inte upp i utredningen. Att public service i sin nuvarande form är djupt dysfunktionell. Med bristande journalistisk förmåga och dåliga arbetsvillkor.

Sverige har numera enorma samhällsproblem, i form av grov brottslighet, utanförskap, trångboddhet, bristande samhällstillit med mera. De här problemen är följden av en lång rad politiska beslut som har fattats på alla nivåer. Det är ett fundamentalt misslyckande för de ansvariga politikerna. Men det är ett lika stort misslyckande för den svenska journalistkåren. För varför har inte alla frågor ställts och granskningar gjorts kring de beslut som har lett fram till det här?

Jo, för att det under decennier har funnits en kollektiv rädsla/obenägenhet att rapportera om den här typen av frågor. Något många journalister, inom bland annat public service, har gått ut och berättat om. Det är också något som undertecknad har bevittnat i nyhetsarbetet på Sveriges Radio.

Den här rädslan/obenägenheten har gjort att samhällsutvecklingen har kunnat fortgå utan att hamna i det mediala ljus det borde ha gjort. Här faller en särskilt lång skugga över public service, som ska vara en garant för att makten och politiska beslut granskas.

Public service-bolagen har även under decennier missbrukat sin roll som arbetsgivare. Journalister anställs på diverse olika vikariat och projektanställningar. Men istället för att sedan, enligt lagen om anställningsskydd, bli fast anställda blir journalisten ”utlasad”. Varvid en ny journalist tas in och så upprepas det hela. Varför detta fortgår – i synnerhet som public service-bolagen hela tiden har haft en stabil finansiering, numera till och med skattefinansierad – är obegripligt. Såvida det inte är kopplat till den bristande journalistiska förmågan. En vikarie är ju lättare att kuva än en fast anställd.

I public service-utredningen konstateras att medielandskapet har förändrats.

Allt mer av konsumtionen sker genom streamingtjänster. Medan allt färre, i synnerhet unga, konsumerar linjär tv och radio. Den utvecklingen lär med all sannolikhet fortsätta. Men inte heller det får kommittén att verka vilja göra några större förändringar av public service.

Samtidigt som medielandskapet har förändrats brottas många små och stora produktions- och mediebolag med sin ekonomi. Utöver att bli underleverantör till någon stor tv-kanal återstår att ha reklam i sin kanal eller få bidrag av tittare/lyssnare. Alla dessa sätt innebär en stor osäkerhet och kräver mycket arbete.

En stor del av produktionerna för public service görs redan av externa medie/produktionsbolag. Varför de ska behöva passera genom nuvarande public service-bolags filter saknar logik. I motsats till vad public service-utredningen föreslår är lösningen på allt detta därför ett i grunden reformerat public service.

Alla medie/produktionsbolag som uppfyller public service-kriterier, inom ramen för sändningstillståndet, ska därför kunna ansöka om public service-pengar. I det förändrade medielandskap vi har nu är SVT, Sveriges Radio och UR mediabolag bland många andra. De ska därför, precis som övriga, lämna in ansökningar om finansiering. En oberoende kommitté, bestående av professionella och erfarna yrkespersoner – inte politiker – fattar sedan beslut om vilka bolag som ska få medel. De bäst lämpade får pengarna.

Finansieringen anpassas efter det förändrade medielandskapet. Ansökan om ekonomiska medel görs för ett specifikt program, en serie, en podd eller liknande. Inte som nu för ett helt bolag.

Även om linjär media är på utdöende lär den finnas kvar under kommande tillståndsperiod. Den görs då om i grunden, för att öka kvaliteten liksom mediekonsumenternas intresse. SVT1 och SVT2 ersätts av PS1 och PS2. Detsamma gäller radions P1-P4. Innehållet i kanalerna består då av program, serier samt poddar som har skapats av de olika bolagen som har erhållit public service-stöd. De digitala play-plattformarna ersätts av PS Play.

Ett mediebolag får ett samlat ansvar för nyheterna, i tv respektive radio. Inklusive webben. Ett mediebolag ansvarar för inköp av utländska program. Återigen, bäst lämpad får det. SVT och Sveriges Radio behåller dock ansvaret för det samhälleliga beredskapsuppdraget.

Tillgången till nuvarande public service-bolags lokaler runt om i landet (efter godkänd säkerhetsprövning), liksom utrustning fördelas proportionellt efter hur mycket pengar bolaget tilldelats och vilka produktioner som ska göras. Samtliga av dessa bolag får också gratis tillgång till bild- och ljudarkiven. Detta kan hanteras via ett gemensamt bokningssystem.

Ett reformerat public service skulle minska risken för politiska förändringar efter varje val. Politikerna hålls då verkligen på en armlängds avstånd. En mer riktad finansiering skapar bättre överblick. Public service kan därmed bli mer kostnadseffektivt. Fler bolag skapar samtidigt en större medial mångfald. Med en stabil ekonomisk bas kan också alla duktiga kreatörer lägga tiden och kraften på det kreativa skapandet. Sverige skulle därmed kunna bli ett exportland av såväl tv/serier som radio/podd. Musik- och dataspelsundret kan alltså komma att följas av; Det svenska tv/serie eller radio/podd-undret.

Anders Königsson, journalist och entreprenör

Kommentarer

3 svar till ”Reformera public service i grunden!”

  1. Sveriges Radio är ett unikt public service-företag som inte får strypas.

    SVT däremot har en massa fjams- och lekprogram som inte passar vuxna människor. Låt barn- och ungdomsprogram leva med sånt som passar dem. Varför inte ha åldersanpassade paneler som kan få tycka till.
    Och hur kan man sända ett program Trädgårdstider 21 maj som handlar om slutet på sommaren och förberedelse för hösten. Idag 21 maj undrade jag hela tiden om det inte var fel program som sändes.

  2. Läser just nu en bok från 2003. På den tiden fick det förekomma mediekritik riktad mot etablissemangsmedierna. Boken heter ’ På väg mot en kommunikativ demokrati?’. I den föreslår Martin Kylhammar, då professor vid Tema Kommunikation, Linköpings universitet, att låta nyhetsjournalister regelbundet diskutera sina nyhetsinslag på seminarium. Kylhammar anser att det förekommer mycket felaktigheter i media och ser seminariet som en väg att förbättra nyhetsrapporteringen. Tyvärr gör journalisterna idag helt tvärt om. I stället för att möta sin publik och försvara sitt arbete, eller lära av sina fel, väljer de att avskärma sig från all publikkontakt. Det är den fega vägen. En väg som inte leder till bättre och sannare verklighetsbilder i media, utan tvärt om isolerar journalisterna ännu mer från den komplexa verklighet de inte känner till eller vill berätta om.

  3. Mycket intressant. Jag fäster mig speciellt vid public service grandiosa misstag att inte granska utvecklingen som lett till att
    ”Sverige har numera enorma samhällsproblem, i form av grov brottslighet, utanförskap, trångboddhet, bristande samhällstillit med mera. De här problemen är följden av en lång rad politiska beslut som har fattats på alla nivåer. Det är ett fundamentalt misslyckande för de ansvariga politikerna.”

    Detta i sig motiverar enkom för en reformering av public service.

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Fler avsnitt
Fler videos