Gå direkt till textinnehållet

Förhandlingschefen om industriavtalet: ”Det betyder inte att allt är klart för vår del”

Industrimärket är satt till 7,4 procents löneökning på två år, varav 4,1 procent det första året. Vad det betyder för avtalsrörelsen återstår att se, säger Journalistförbundets förhandlingschef.

Journalisten har tidigare berättat om Journalistförbundets avtalskrav som bland annat omfattar löneökningar på 4,4 procent och en garanterad ökning på 1 000 kronor i månaden.

Att industriavtalet, det så kallade märket som sätter normen för andra avtal, landade på 4,1 procent första året och en total ökning på 7,4 procent på två år förändrar inte nödvändigtvis spelplanen.

– Vi följer märket så som andra gör på den svenska arbetsmarknaden, men sedan är vi inte färdigförhandlade, och det betyder inte att allt är klart för vår del, säger Katarina Dahlskog, chefsförhandlare på förbundet.

Vad kan du säga om förhandlingarna så här långt?
– Vi har inte hunnit så långt ännu, och det är lite svårt att säga något eftersom det kan hända så mycket fortfarande, säger Katarina Dahlskog.

Om löneökningen stannar vid 4,1 procent, hur ser du på risken att vissa medieföretag knappt kommer att ha en pott att fördela när alla fått sin garanterade tusenlapp?
– Enligt våra beräkningar ska det rymmas även inom 4,1 så vad gäller det har inte något förändrats i det här läget.
 

Fakta: 

Journalistförbundets krav i löneavtalen

  • Löneökningar på 4,4 procent.
  • Ett garantibelopp på 1 000 kronor till alla medarbetare med möjlighet för lokala parter 
att komma överens om annan fördelning.
  • Höjda lägstalöner med 2 100 kronor.
  • Fortsatta avsättningar till Flexpension i enlighet med 2017 års överenskommelse om avsättning till Flexpension i tjänsteföretag.
  • Förtydliganden och förändringar i löneprocessen.
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt