Journalistförbundets krav: minst en tusenlapp till alla

Journalistförbundets krav på löneökningar på 4,4 procent ligger i linje med vad industrifacken krävt. Dessutom vill förbundet ha en låglönesatsning och höja de lägsta lönenivåerna i kollektivavtalen med 2 100 kronor, vilket är betydligt mer än 4,4 procent.

En udda fågel i årets kravlista från Journalistförbundet är den tusenlapp som förbundet vill att samtliga medlemmar ska vara garanterade i löneökning. Journalistförbundet och Medieföretagen har under flera år arbetat fram en löneprocess som medfört att den sortens garantibelopp försvunnit ur avtalen; i stället ska individer med ingen eller låg löneutveckling få särskilda åtgärdsplaner som ska syfta till att medarbetaren ”framgent ska kunna ges förutsättningar för en positiv löneutveckling”.

– Det är ett särskilt krav just i år, mot bakgrund av den situation vi har med hög inflation och höjda räntor, säger Katarina Dahlskog, förhandlingschef på Journalistförbundet.

Annons

Är inte risken att vissa medieföretag knappt kommer att ha en pott att fördela när alla fått sin tusenlapp?
– Utifrån de beräkningar vi har gjort ser vi att det kommer att finnas pengar ur potten kvar att fördela på alla medieföretag, om vi får igenom kravet på 4,4 procent. På vissa medieföretag kan potterna bli ganska små. Vi har vägt för och emot och kommit fram till att det är ett krav vi behöver driva i år.

Innebär det att ni överger löneprocessen i de centrala avtalen i år?
– Löneprocessen är jätteviktig och vi vill fortsätta att utveckla den. Vår enkät bland arbetsplatsklubbarna visar att en majoritet anser att löneprocessen fungerar bra, men vi ser samtidigt att den inte fungerar bra i alla delar. I avtalskraven vi har lämnat över till Medieföretagen finns därför flera förändringar i löneprocessen. Men just i år är trycket på lönerna oerhört stort på grund av inflationen och de stigande räntorna, och därför har vi ställt de här kraven som innebär en låglönesatsning.

Den löneutredning som Journalistförbundet genomfört visar bland annat att lönenivåerna för dagtidningsjournalister utanför storstäderna ligger lågt och att löneklyftan mellan stad och land växer. 2021 tjänade journalister på storstadstidningarna i snitt 47 639 kronor i månaden medan dagspressjournalisterna i övriga landet tjänade i snitt 35 166 kronor i månaden, en löneskillnad på 12 500 kronor i månaden. För tio år sedan var skillnaden 8 300 kronor.

Det är ett av skälen till att Journalistförbundet nu vill få upp de lägsta lönenivåerna i kollektivavtalen med 2 100 kronor.

– Många medlemmar kommer in på företagen med väldigt låga löner. Kravet på en större höjning av de lägsta lönerna i kollektivavtalet är en låglönesatsning både på kort och lång sikt. De medlemmar som har de allra lägsta lönerna får direkt en höjning men kravet syftar också till att långsiktigt höja lönenivån för nya som kommer in på företagen, säger Katarina Dahlskog. 

Journalistförbundet har hittills överlämnat sina krav i förhandlingarna rörande kollektivavtalen för dagspress och public service.

Utöver lönekraven vill Journalistförbundet se höjd OB-ersättning, en friskvårdstimme på arbetstid i veckan, stärkt möjlighet kompetensutveckling, att meddelarskydd införs, och att en ny skrivning om underentreprenörer införs i kollektivavtalen för att motverka villkorsdumpning och osund konkurrens.

Fakta

Journalistförbundets krav i löneavtalen

• Löneökningar på 4,4 procent.
• Ett garantibelopp på 1 000 kronor till alla medarbetare med möjlighet för lokala parter 
att komma överens om annan fördelning.
• Höjda lägsta löner med 2 100 kronor.
• Fortsatta avsättningar till Flexpension i enlighet med 2017 års överenskommelse om avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag.
• Förtydliganden och förändringar i löneprocessen.