Efter Journalistens granskning: Åstrand mejlar kongressombuden

Förra veckan publicerade Journalisten en granskning om Lärarförbundets tidningar. Förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand vägrade ställa upp på en intervju eller svara på frågor i samband med granskningen.

Nu kommenterar hon i stället Journalistens artikel i ett mejl som hon skickat direkt till ombuden på Lärarförbundets kongress som inleds i morgon tisdag. Frågan om tidningarnas oberoende och styrelsens kommer att avgöras på kongressen. Journalisten har tagit del av mejlet.

”Med anledning av vår kongress så har tidningen Journalisten i sitt senaste nummer ett antal påståenden om förbundsstyrelsens beslut kring nytt redaktionellt program och ny kommunikationsstrategi. Dessa påståenden är inte korrekta. Eftersom ni så tydligt är målgruppen för artikeln, som i mångt och mycket grundar sig på en enskild före detta medarbetares personliga upplevelse, så vill jag delge er fakta kring de felaktiga påståendena”, skriver Johanna Jaara Åstrand i mejlet.

Hon listar sedan tre påståenden som hon hävdar är felaktiga i artikeln: att förbundet velat köpa den avhoppade tidningschefen Annica Grimlunds tystnad, att förbundsstyrelsen ”vill avskaffa fri journalistik” samt att Johanna Jaara Åstrand som ordförande ”vägrar prata med journalister och beskylls för en personlig agenda”. Läs hela mejlet till kongressombuden nedan.

Charlotte Malmgren, som är ordförande i Lärarförbundets avdelning i Lund, blev förvånad när hon fick mejlet från förbundsordförande:

– Jag blev chockad. Medlemmarna är arga och besvikna för att förbundsstyrelsen vill ha en kommunikationstidning i stället för en journalistisk tidning som granskar förbundet. Man vill veta varför. I hennes mejl andas det tystnadskultur. Det ser ut som att hon vill stävja kritik och föregripa debatten på kongressen, säger Charlotte Malmgren.

Avdelningen i Lund är en av 18 avdelningar som har motionerat till kongressen om att garantera förbundstidningarnas oberoende och återinföra deras granskande uppdrag.

Journalisten har sökt förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand för en kommentar.

Journalistens chefredaktör Helena Giertta anser att den kritik som Johanna Jaara Åstrand riktar är missvisande:

– Hon hade kunnat bemöta påståendena i artikeln om hon hade ställt upp på en intervju, vilket hon inte har gjort. Det är anmärkningsvärt att hon inte ställer upp på intervju men sedan kritiserar artikeln i ett mejl. Det blir ju också väldigt märkligt när hon i det tredje påståendet hävdar att hon inte har vägrat att prata med journalister. Hon har ju till exempel vägrat att prata med journalister inför just den artikel som hon nu kommenterar med att hon inte vägrat prata med journalister, säger Helena Giertta.

– Sedan är det felaktigt att kongressombuden i Lärarförbundet skulle vara vår målgrupp för artikeln. Journalisten är en tidning för journalister, och det som händer på Lärarförbundets tidningar är intressant för journalister.
 

Fotnot: Johanna Jaara Åstrand svarar i dag på frågor om vår artikel i Arbetsvärlden.

Läs hela mejlet här:

Hej kongressombud!

Nästa vecka möts vi äntligen för kongress. Det ser vi såklart alla fram emot! Vi har många viktiga frågor att diskutera och en gedigen process i ryggen för att tillsammans fatta de beslut som, vi gemensamt anser, gör både Lärarförbundet och vår profession starkare.

Med anledning av vår kongress så har tidningen Journalisten i sitt senaste nummer ett antal påståenden om förbundsstyrelsens beslut kring nytt redaktionellt program och ny kommunikationsstrategi. Dessa påståenden är inte korrekta. Eftersom ni så tydligt är målgruppen för artikeln, som i mångt och mycket grundar sig på en enskild före detta medarbetares personliga upplevelse, så vill jag delge er fakta kring de felaktiga påståendena.

Påstående 1: Lärarförbundet ska ha velat köpa en tidigare anställd chefs tystnad.

Det är inte sant. Och påståendet tillbakavisas också i artikeln av den tidigare anställdas fackliga ombud som säger att hon ”uppfattade det som att grunden för erbjudandet var att de ville få ett bra avslut för en toppchef som arbetat 17 år på förbundet”.

Påstående 2: Lärarförbundets styrelse vill avskaffa fri journalistik.

Det är inte sant. Chefredaktörerna för Lärarförbundets sju tidningar är fortsatt självständiga ansvariga utgivare. Ansvarig utgivarskapet är lagfäst i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Ansvarig utgivare bestämmer självständigt vad som ska och inte ska publiceras. Borttagandet av kravet på att tidningarna ska granska förbundet innebär inte ett förbud för tidningarna att granska förbundet utan är ett uttryck för att deras huvuduppdrag i första hand handlar om att granska skolsverige.

Chefredaktören för Lärarnas Tidning intervjuas också i artikeln och bekräftar att han fortsatt att göra tuff granskning även efter ett nytt redaktionellt program och utan att detta lett till några negativa konsekvenser för honom eller tidningen.

Påstående 3: Jag som ordförande vägrar prata med journalister och beskylls för en personlig agenda.

Det är inte sant. Jag har vid många tillfällen gett förbundsstyrelsens syn på varför Lärarförbundets kommunikation med medlemmar behöver utvecklas, ge mer resultat för pengarna och framför allt digitaliseras. Vi behöver möta medlemmarnas och de framtida medlemmarnas snabbt förändrade beteenden och önskemål. Här nedan kan du läsa den intervju jag gett med Lärarnas Tidning och den blogg jag skrivit och den ledare som publicerats i Lärarnas Tidning. Även kanslichefen har gett sin syn på förändringen i tidningen Journalisten.

https://lararnastidning.se/nytt-program-for-forbundets-tidningar-vacker-fragor/

https://www.lararforbundet.se/bloggar/ordforandebloggen-johanna-jaara-aastrand/fakta-om-lararforbundets-tidningar

https://lararnastidning.se/vi-digitaliserar-och-demokratiserar/

https://www.journalisten.se/nyheter/lararforbundet-slar-tillbaka-mot-kritiken

Det som däremot är sant är att vi har en sviktande medlemsutveckling och att utträdena på grund av missnöje ökar. Som ett led i att vända trenden har förbundsstyrelsen nogsamt gjort en översyn av vår samlade journalistik och kommunikation. Vi konstaterade att Lärarförbundet lägger mer pengar på journalistik än någon jämförbar organisation. Medlemmarna betalar i år 70 miljoner kronor för sju tidningar. Av dessa kommer hälften från prenumerationsavgifter och hälften direkt från medlemsavgiften. Hade Unionen haft lika många journalister per medlem som Lärarförbundet hade de haft 85 journalister anställda. De har istället elva. Att säga att journalistiken på något sätt skulle vara hotad när vi lägger mångdubbelt större resurser än alla andra fackförbund och har självständiga chefredaktörer med suveränt ansvarigt utgivarskap, faller på sin egen orimlighet.

Det som också är sant är att digitaliseringen går snabbt, våra medlemmar har förändrat sina medievanor och att vi ligger efter och måste komma ikapp. Särskilt när det gäller våra tidningar. Förra året sade medlemmarna upp 7622 prenumerationer. I år beräknas det bli närmare 8500 prenumerationer. Vi har saknat sätt att digitalt möta de medlemmar som inte längre vill läsa papperstidningar – av miljöskäl eller helt enkelt för att det är enklare att samla allt i telefonen eller paddan. Den kommunikationsstrategi som förbundsstyrelsen antog i våras pekar tydligt ut digitaliseringen som helt avgörande för att vara relevanta för framtidens medlemmar, inte minst de unga som vi idag ansluter för få av.

Lärarförbundet behöver använda de ekonomiska medel medlemmarna satsar på tidningsutgivning på ett sätt som ökar medlemsnyttan. Även i fortsättningen kommer journalistik av hög kvalitet vara en viktig del av Lärarförbundets verksamhet.

Jag förstår att detta kan väcka fler frågor och du är välkommen att kontakta mig eller kanslichef Sixten Frixon om det är något du undrar över gällande förbundsstyrelsens beslut.

Vänliga hälsningar

Johanna Jaara Åstrand​