DN porträtterar inte längre Norrland stereotypt – de egna redaktionerna i norr kan ha varit avgörande

2008 tittade kulturgeografen Madeleine Eriksson vid Umeå universitet på hur norra Sverige framställdes i Dagens Nyheter, vilket ledde till en omtalad rapport där hon kom fram till att området beskrevs både stereotypt och problematiskt.

För ett år sedan öppnade DN egna redaktioner i såväl Luleå som Umeå. Något år tidigare gick debatten varm igen – huruvida riksmedierna porträtterade norra Sverige stereotypt – detta efter att tidningen hade fotograferat en gravid kvinna i solnedgången framför en eld.

Niklas Gustafsson och Victor Svenfeldt, som båda pluggar journalistik vid Lunds universitet, menar att just den bilden var en av sakerna som fick upp deras ögon för det här ämnet.

Annons

– Det var framför allt den bilden där DN fotade den gravida kvinnan, som var lite off kan man tycka, säger Niklas Gustafsson till Journalisten.

Tillsammans har de nu gått igenom allt DN-redaktionerna i norra Sverige har skrivit sedan starten i mars och fram till november och samlat allt i en C-uppsats. Modellen har hämtats från det teoretiska begreppet ”orientalism”.

– Det handlar om en gammal teori som kommer från hur västvärlden beskrev fjärran östern långt tillbaka, förklarar Niklas Gustafsson.

Av de 177 artiklar som analyserades handlade 36 procent om Norrbotten. 17 procent hade ingen specifik plats utan berörde Norrland som helhet, Jämtland var det län som representerades i minst grad i rapporteringen.

Bland de frågor studenterna ställt sig finns: framställs Norrland som avvikande? Ställer journalisterna samma typ av frågor? Vad lyfter man fram som bra respektive dåligt? Vad kan DNs etablering i området ha för betydelse för rapporteringen?

– Vi intervjuade även reportrar på redaktionerna. Vi visade resultaten och lät dem resonera, så en del av slutsaterna kommer också från våra resonemang med dem, fortsätter Niklas.

Northvolts fabrik i Skellefteå har skapat nya jobb i regionen. Foto: Jonas Eng.

De kommer fram till att det inte längre finns en generell stereotypisering i rapporteringen från Norrland, varken i text eller bild, när det gäller DN.

Etableringen av redaktioner på plats är en sak som främjat utvecklingen, men också att man har rekryterat journalister med lokal förankring. Att rapporteringen har förändrats i DN beror förmodligen också på den nya verkligheten i regionen – en gigantisk industriboom som skapar 100 000-tals nya jobb efter kusten.

– Självklart förändrar inte bara det regionen i sig, utan också hur den porträtteras, säger Niklas.

Av uppsatsen framgår också att det som inte blir nyheter är händelser i glesbygden. Jämtland rapporteras det fortsatt väldigt lite om och ämnen som underhållning, miljö, natur samt turism får väldigt lite eller ingen plats alls i rapporteringen.

Marcus Derland är chef för DN Norra Sverige och växte själv upp i Kalix, cirka åtta mil norr om Luleå. Att kusten och gruvorna syns mest menar han beror på att det i städer som Umeå, Skellefteå och Luleå bor flest människor, där finns de stora företagen och universiteten.

– Gruvorna är intressant på så sätt att mer mineraler behövs i utvecklingen av batterier och vindkraftverk, en fråga som är viktig för hela Europa. Fler gruvor innebär också konflikter om markområden. Sett till helheten har vi varit mycket i glesbygd, avstånden till Västerbottens och Norrbottens inland innebär ofta resor på upp till 10 timmar i bil tur och retur, säger Marcus Derland (bilden till höger, foto: Jonas Eng).

Planen framåt för DN i norr är att rapportera mer också från glesbygden.

– Ambitionen är rapportera mer från orter i medieskugga, och det kommer bli mer nu när vi precis har rekryterat en till reporter till redaktionen, säger Marcus Derland.