Daniel Rydén slutar efter 42 år på Sydsvenskan: ”Det känns lagom nu”

Han började som musikreporter och har på vägen varit korrespondent i Berlin och Europabevakare och senast nu vetenskapsreporter. En period, under andra hälften av 80-talet, arbetade han på Sydsvenskans Stockholmsredaktion. Redaktionen med ett 25-tal personer satt på Kungsholmen i Stockholm, berättar han.

– Det känns bra att sluta nu. Att vara vetenskapsreporter under pandemin var väldigt intensivt och stimulerande, men nu känns det lagom att sluta, säger han.

Det är dock ingen pensionärstillvaro som väntar, egentligen skulle han kunnat arbeta kvar i två år till, men han ska färdigställa en bok som ska vara klar i januari och fortsätta att frilansa för Historiska Media där han tidigare också givit ut flera populärhistoriska böcker, exempelvis 101 historiska möten och 101 historiska misstag.

Annons

Det han kommer att sakna mest är samvaron med kollegorna.

– Jag är ju äldst på tidningen nu, och att träffa yngre människor och diskutera massor av olika saker, det kommer jag att sakna.

På frågan vad han inte kommer att sakna får han fundera ett tag.

– Hm, ja kanske jag inte kommer att sakna att arbetsdagen är så uppstyrd, men det där vet man ju inte. Jag kanske kommer att sakna det sedan ändå?

Något extra roligt minne från de drygt 40 åren som du vill dela med dig av?
– Vi gjorde ett jobb som hette Pizzaresan, där vi åkte runt till olika pizzerior i landet och bad pizzabagare berätta sitt livs historia. Nästan alla ställde upp och berättade. Väldigt få har det som en framtidsdröm att bli pizzabagare. Det blev en rygg i Sydsvenskan i samband med nationaldagen och sammanställdes även till en bok.

Till de hemska och påfrestande minnen han har från yrkeslivet nämner han lastbilsattacken 2016 under julmarknaden i Berlin där tolv personer dog.

– Man blir väldigt utmattad efter att ha arbetat med sådan rapportering.

Nu återstår en arbetsvecka, sedan går Daniel Rydén på semester och efter det väntar livet som författare och frilansare.