Branschen om mediestödet: ”För mycket som är osäkert”

På onsdagseftermiddagen presenterade kulturminister Parisa Liljestrand (M) regeringens proposition till nytt mediestöd som ska gälla från och med den 1 januari 2024.

Mikael Nestius, affärsområdeschef för Bonnier News Local, befarar att det inte kommer att bli tydligt hur stödet ska fördelas förrän efter att det är fördelat:

– Jag blev inte mycket klokare av presskonferensen. Det är förstås bra att fokus ligger på lokal och regional journalistik. Samtidigt breddas stödet så att fler kan söka, och då är frågan hur den här miljarden kommer att fördelas. Det fick vi inte veta på presskonferensen, vi får förmodligen inte veta det när propositionen presenteras på tisdag, vi får kanske inte heller veta det när regeringens förordning presenteras. Det kan bli så att det står klart först när stödet har fördelats nästa år, säger Mikael Nestius till Journalisten.

Annons

Vad tycker du om det?
– Det känns inte bra. Vi är en stor koncern och har möjlighet att avvakta och se, men för mindre aktörer är det för osäkert. Flera tidningar är helt beroende av mediestöd för sin överlevnad och de behöver få besked tidigare än så.

Även Journalistförbundet riktar kritik mot gårdagens brist på besked.

– Det är anmärkningsvärt att regeringen håller presskonferens utan att närmare kunna presentera innehållet i propositionen. Det gör det svårt för media att rapportera om frågan på ett tydligt och allsidigt sätt, säger ordförande Ulrika Hyllert i en kommentar.

Journalistförbundet är också kritiskt till att ett demokrativillkor införs, ett förslag man argumenterade mot i höstens remissrunda. Ett demokrativillkor kan enligt vissa bedömare strida mot mediegrundlagarna, konstaterar förbundet, och ifrågasätter varför regeringen inte skickat sitt förslag Lagrådet på remiss utan gått direkt till proposition.

Fredric Karén, redaktionell divisionschef i Schibsted News Media, är positiv till att kulturministern i sin presskonferens lade fast att regeringens proposition ligger nära Mats Svegfors utredningsförslag:

– För oss har det hela tiden varit viktigt att nationella nyhetsmedier ska vara berättigade till stöd, att nationella medier som riktar sig till grupper som är underförsörjda på kvalitativ journalistik – till exempel barn och unga – ska kunna söka stöd, samt att det finns en rimlig nedtrappning så att de titlar som fått driftsstöd under flera år ska kunna fasas in i det nya stödet på ett bra sätt. Allt detta är tydliga förslag i Svegfors utredning och att döma av ministerns presskonferens igår finns allt detta också med i regeringens proposition. 

Däremot fanns det för Schibsted viktigaste förslaget om nollmoms inte med, konstaterar Karén.

– Det hade varit den absolut bästa lösningen för att garantera ett brett utbud av lokala, regionala och nationella medier i hela landet.

MPRTs föreskrifter kommer att bli avgörande för hur dagspressen klarar den digitala transformationen, menar Fredric Karén.

– Här handlar det till exempel om hur MPRT ser på behovsprövningen och hur man tänker sig ansökningsförfarandet, tiden från att ett beslut är fattat till att pengarna betalas ut. En annan viktig fråga är vad som gäller för de tidningar som ska vara en del av den femåriga övergångslösningen och om de ska bedömas efter samma kriterier som tidigare gällde för driftstödet.

Branschorganisationen Tidningsutgivarna beklagar att regeringen inte föreslår nollmoms.

– Stöd fungerar som allra bäst om de är långsiktiga, förutsägbara och teknikneutrala. Det som svarar bäst mot detta är indirekta stöd i form av nollmoms. Svegfors fick direktiv om att inte utreda nollmomsen, och bortsett från den bristen i utredningen tycker vi att den landade bra, säger TUs vd Johan Taubert.

– Kulturministerns besked om att mediestödspropositionen ligger nära utredningen, att stöden primärt ska säkra lokal och regional nyhetsjournalistik men att också rikstäckande medier ska omfattas av mediestödet, är därför mycket bra.

Först när MPRT tillkännager sina föreskrifter får branschen förhoppningsvis svar på frågor som behovsprövningen och ansökningsförfarandet, konstaterar Taubert.

– En annan viktig fråga är att vita fläckar-stödet fortsätter att vara flerårigt och inte ges på ettårsbasis. För, som sagt, behovet av långsiktighet och förutsägbarhet är väldigt stort för dem som verkar i en i övrigt så extremt föränderlig värld.

   HANNA LUNDQUIST
JOHANNES NESSER