Krönika

Dilsa Demirbag-Sten Journalist och författare
skicka e-post rss

Vi har alla blivit bekräftelsejunkies

29 november, 2017

Hur många gånger om dagen loggar du in på din mobil för att se om du har fått mejl, vad som trendar på Twitter eller om någon har gillat ditt senast­e inlägg på Facebook?

Är du också nästan jagad av känslan att ha missat något enastående vackert eller intressant inlägg på Instagram. Håller du koll på steg som kan bli ytterligare en kilometer i hälso-appens graf. Varje steg räknas och måste följas.

Andas ut, du är normal. Vi har alla blivit b­ekräftelsejunkies och vet innerst inne att vi spenderar på tok för mycket tid med näsan i mobilen. Så långt intet nytt. Nyheten är att det numera finns kartläggning av hur ofta vi checkar in på våra mobiler för att stilla vår nyfikenhet och att vi helt verkar sakna självinsikt.

Vi befinner oss i en kollektiv social feedbackloop från helvetet.

Samma teknik som ger Big five full insyn i vårt beteendemönster på nätet kan användas för att kartlägga vilka konsekvenser sociala medier har på våra liv, ni vet den som innefattar människor med kött och blod, och vår hjärna som uppenbarligen finner skärmen oemotståndlig.

En ny studie gjord av webb-baserade undersökningsföretaget Dscout’s visar att medelanvändare av smartphones loggar in i snitt 2 600 gånger om dagen medan de mest notoriska flipprarna är uppe i 5 000 tillfällen. Facebook Inc och Alphabet leder tävlingen om vår uppmärksamhet, som är hårdvalutan på den digitala marknaden. Vår tid och uppmärksamhet är en miljardindustri och vi portionerar ut vår tid utan större betänkligheter.

Giganterna bakom uppmärksamhetsekonomin har länge haft eoner av försprång när det kommer till kunskap om vad som triggar vår hjärna. De flesta av oss vet att apparna äter vår tid, den tid som vi hade kunnat spendera på att skapa riktiga relationer och mening i verkligheten. Jo, vi förstår visst skillnaden mellan att umgås med sitt barn genom en app eller i ett verkligt liv med fysiska möten. Men få har kunskapen om att flipprandet har samma effekt på vår hjärna som en enarmad bandit. Sug på den insikten.

Sociala medier är uppbyggda efter exakt samma princip om oförutsägbarhet som får en spelberoende att spendera ytterligare en peng för att dra i spaken igen. Man vet ju aldrig vad som händer nästa gång. Det är ovissheten som är den drivande faktorn i varför vi väljer att spendera timmar framför en skärm med att uppdatera oss om vem som har gjort vad.

Kanske händer det något fantastiskt och med stort nyhetsvärde just när vi har vänt ryggen till, just den sekunden vi har lämnat skärmen. Bäst att logga in igen.

I en studie publicerad i Journal of the Association for Consumer R­esearch vid University of Chicago: Brain Drain: The Mere Presence of One’s Own Smartphone Reduces Available Cognitive Capacit­y framgår det att vi tappar fokus bara genom att vistas i samma rum som våra smartphones. Även när vi bestämt hävdar att vi inte tänker på mobilen. Brain drain får en ny innebörd.

Sean Parker, medgrundare av F­acebook och tidigare medarbetare, säger i en intervju publicerad i Axios att sociala medier-jättarna är väl insatta i och utnyttjar det mänskliga psyket. Dopamin är farliga grejer om det blir kopplat till destruktiva sammanhang.

Med dessa deprimerande nyheter kom nämligen en god. Det är bara att radera apparna. Du kommer att tappa intresset ganska omedelbart. Nästa steg är att granska vad sociala medier gör med våra barns hjärnor och produktiviteten i samhället. 

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

SVD söker medarbetare
Hatad

SVT Korrespondent
Journalistfonden stipendier

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies