Marie Hallman:Skärp inte LAS!

24 september, 2002

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Statsministern vill ”skärpa LAS” för att få slut på vikariekarusellen. Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén jublar över Perssons utspel. Själv skriker jag (bofast i LAS-träsket och utlasad ett flertal gånger) förtvivlat – NEJ! Stoppa detta – nu!

Statsministern vill ”skärpa LAS” för att få slut på vikariekarusellen. Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén jublar över Perssons utspel.Själv skriker jag (bofast i LAS-träsket och utlasad ett flertal gånger) förtvivlat – NEJ! Stoppa detta – nu!

Att ”skärpa” LAS, det vill säga att se till att vikarierna bara får arbeta sex (i praktiken fem) månader i stället för tolv (i praktiken elva), är inte att hjälpa. Det är att stjälpa!

Eller är vår förbundsordförande så naiv och okunnig att hon tror att de företag som nu lasar ut efter elva månader plötsligt ska börja anställa vikarierna efter fem?

Den så kallade ”hjälpen” kommer enbart att resultera i att vikariekarusellen snurrar än snabbare.

Tror verkligen Lindblom Hultén att vi lättare får banklån, får det lättare att planera ekonomin och någonsin ska våga ta semester när vi nu ska ha minst sex arbetsgivare på tre år?

När vi ska kastas ut redan efter fem månader istället för elva? De så kallade skärpningar som skett hittills har varit förödande för oss vikarier.

Två års karantän

När inlasningsreglerna kom till blev resultatet att några hade turen att lasas in. För alla andra blev det nu omöjligt att få stanna längre än elva månader på ett arbete.

Tiden för intjänande av de tolv månader innan inlasning ska ske utökades från 24 till 36. Resultat: istället för ett års karantän från ett medieföretag blev vikarierna nu döskallemärkta i två år. Plötsligt behövdes tre istället för två arbetsgivare för att hålla sig kvar i karusellen.

Den som varit inlasad i tre år får automatiskt jobb efter 36 månader hos samma arbetsgivare. Resultat: flertalet av de vikarier som arbetat i nästan tre år på ett och samma medieföretag åkte raskt ut för att de inte skulle hinna nå treårsgränsen. (Jag vet flera exempel). Dessutom slutade många arbetsgivare att överhuvudtaget lasa in vikarier med motiveringen. ”Då måste vi anställa dig om tre år. Tänk om vi inte vill eller kan det då?”. Till exempel har en mycket hög chef inom Sveriges Radio offentligt förklarat att man numer inte vågar ”ta den risken”.

Skärpningarna hjälper inte

Alltså. De så kallade skärpningar som gjorts för att ”hjälpa” har varit rena katastrofen och har enbart stjälpt.

För ett år sedan fanns en lovvärd tanke inom förbundet, nämligen att förlänga tiden före inlasning från tolv till 24 månader, så att vikarien skulle få längre tid på sig att ”etsa sig fast” på redaktionen och få åtminstone lite lugn i livet.

Var tog den tanken vägen?

Varför agerar nu förbundet precis tvärtom?

Varför kan inte Journalistförbundet se till att göra livet lättare för vikarierna i stället för att hela tiden göra det svårare?

Varför inte lägga energin på att förhandla fram ITPK från dag ett, oavsett anställningstid.

Varför inte satsa på att förbättra de ekonomiska villkoren för vikarierna så vi kompenseras för vår ”flexibilitet” istället för att hela tiden göra vårt liv till ett helvete?

Varför inte jobba för att vikarier ska kunna växla mellan timvikariat och uppdrag? (Detta går inte i dag. Jag blev avstängd från a-kassan i vintras när jag gjorde detta). Varför inte verkligen hjälpa oss vikarier istället för att hela tiden bara stjälpa?

I LAS-träsket sedan sommaren 1996,

utlasad sex gånger, för tillfället vikarie på Expressen.

Kommentarer

Det finns 11 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Anna Pettersson mån, 2011-12-19 22:18

Slump?

Av Anna Pettersson

Blir man utlasad sex gånger… kan det vara så, om man får vara fruktansvärt brutal, att man då är en tillräckligt bra journalist?

Är det inte så att de bästa får jobb – och att Sverige har alldeles för många journalister, både ute i verkligheten och på skolorna på väg ut i den?

<br

/Anna Pettersson

Inlagt av Jonas Edlund mån, 2011-12-19 22:18

Ja, förläng eller ta bort LAS

Av Jonas Edlund

Jag håller fullständigt med Marie Hallman (Journalisten 26/02) om att en skärpning av LAS knappast gynnar de vikarier som får flänga runt på redaktionerna.

Förläng 11-månadersperioden till 24 månader. Det är ett bra förslag. Eller ta bort LAS-reglerna från mediebranschen helt och hållet. Då blir det i alla fall en rättvis kamp om jobben på lika villkor.

Jonas Edlund

utlasad en gång, har haft sex arbetsgivare på drygt två år som journalist.

Inlagt av Kerstin Blomkvist mån, 2011-12-19 22:18

Vad är rätt och vad är fel?

Av Kerstin Blomkvist

Att lära gamla hundar sitta brukar aldrig riktigt gå så bra. Inte heller att lära arbetsgivare att LAS är en lag man ska ta på allvar. Det blir ungefär som när de stora oljebolagen betalar “straffavgifter” för oljeutsläpp. Kanske en dålig jämförelse men faktum är att det alltid finns en annan vikarie att “ta av”.

Så länge tidningarna eller de andra medierävarna håller en medioker profil och håller näsan över vattenytan är det aldrig någon panik – tidningen blir gjord ändå. Här tas ingen hänsyn till att det tog tre månader att få den omtyckta vikarien att bli varm i redigerarkläderna – Eller att samma vikarie till slut fattade poängen med uttömmande texter om ungdomsidrotten och börjar få in massor av feedback från allmänheten. Varför då? Vad har det här med saken att göra?? Nej, just det. Ingenting faktiskt! För arbetsgivaren hittar bara en till vikarie i mängden och lär om samma visa en gång till. Att den fasta personalen sliter sitt hår i förtvivlan över att behöva lära upp en till vikarie ligger inte inom ramarna för budgetplaneringen. Och det är här (las)skon klämmer!

Kerstin Blomkvist

Inlagt av Henric Oscarsson mån, 2011-12-19 22:18

Håller med!

Av Henric Oscarsson

Jag håller totalt med Marie Hallman!

Henric Oscarsson

Inlagt av marie hallman mån, 2011-12-19 22:18

svar på frågan om slump

Av Marie Hallman

Varsegod, var brutal.

Kanske är jag världens värsta journalistsopa.

Vad vet jag?

Rapport, Ekot, Radiosporten, TVsporten, Radio Stockholm, Efter Tre, P1 morgon och Aftonbladet mfl kanske hade dåligt omdöme som lät mig jobba i deras företag i ett år i taget. vad vet jag. men i såfallär vi en hel hög sopor som frekventerar mediabranschen. Bland annat din redaktion.

Tyvärr har jag sett många, jäkligt duktiga, kamrater bli obegripligt utlasade medan en och annan sopa inte blivit det utan konstigt nog har fått bli kvar.

Las är nämligen ett lotteri. Här handlar det bland annat om tur och tajming. osv.

Och, jo faktiskt. mina arbetsgivare har berömt mig och gett mig bra rekommendationer. En del har bett mig komma tillbaka – när karantänen är över.

Så helt värdelös kanske jag inte är.

Trots att jag – till skillnad från du? – befinner mig i vikarieträsket.

Marie Hallman

Inlagt av Markus Görs mån, 2011-12-19 22:18

fråga om träsk

Av Markus Görs

Det där träsket du snackar om, handlar det inte snarare om ett vikarieträsk än ett LASträsk? Pillet på reglerna om vikarieanställningar verkar ju enligt dig göra förhållandena sämre men ska man verkligen få vikarieanställa folk i flera år? Borde man inte vara tvungen att anställa fast, när det är det behovet som finns? Det ska vara riktigt jäkla jobbigt för arbgivare att vikarieanställa men lätt att anställa fast! Det är lösningen, inte LAS si eller så!

Markus Görs

Inlagt av Anna Pettersson mån, 2011-12-19 22:18

Kanske för hård

Av Anna Pettersson

Jag var kanske för hård, men man måste ändå undra om det inte finns för många journalister! Då gäller det inte du som skrev texten i första hand. I stället blir det mycket krassare, alltså tillgång och efterfrågan där de bästa får jobb! Precis som i andra branscher? (Jag arbetar själv på ett stort medieföretag, men på säljsidan, och jag har fattat att det verkligen är olika kultur.)

Anna Pettersson

Inlagt av Anders Möller mån, 2011-12-19 22:18

Varför inte testa lagen?

Av Anders Möller

Sedan den förste juli är det förbjudet att ge vikarier lägre lön eller sämre villkor än fastanställda. Arbetsgivaren är skyldig att på begäran visa att en lägre lön inte beror på anställningsformen och kan annars bli tvingad att betala skadestånd.

Varför sitter man då och förhandlar om pensionsrätt för vikarier när det är en laglig rätt? Och varför nämns inte den nya lagen på förbundets hemsida?<br<

Med lika lön för lika arbete så skulle kanske motviljan mot fastanställningar avta något.

Sedan håller jag, tyvärr, med Marie Hallman. En skärpning av LAS kommer att drabba oss vikarier hårt men bara innebära en något ökad administration för arbetsgivarna.

Anders Möller

vikarie på DN

Inlagt av Agneta Lindblom... mån, 2011-12-19 22:18

Jo, LAS måste skärpas

Av Agneta Lindblom Hulthén

Kära Marie!

Jag är inte naiv eller okunnig när det gäller LAS-eländet. Som klubbordförande och lokal facklig företrädare och nu som förbundsordförande har jag slitit med frågan i över 20 år. Under en period fick jag faktiskt min dåvarande arbetsgivare att sluta ”lasa ut” journalister, men centralt är motståndet lika hårt som oförnuftigt från arbetsgivarnas sida.

Hur frustrerade vi är över situationen får vi inte glömma att LAS kom till med det utryckliga syftet att ge fler vikarier och andra visstidare fasta jobb. I de flesta branscher har det också fungerat på det sättet. Det är bara inom medierna och några andra branscher som lagen i stället missbrukats, och det har gjort det svårare för oss att åstadkomma förändringar.

Den skärpning av LAS som måste till handlar inte bara om intjänandetider. Viktigast är att det i lagen blir förbud för arbetsgivare att avbryta en anställning, vikariat eller en annan visstidsanställning, enbart för att förtur inte ska uppstå. Ett annat sätt är att rensa i den vildvuxna floran av anställningsformer.

Problemet måste angripas på många olika sätt. Jag är inte främmande för att arbetsgivaravgiften används som morot och piska.

Inom medierna ser idag de flesta arbetsgivare systematisk och medvetet till att alltid ha en grupp journalister som hålls i osäkerhet och utanför fasta jobb. Utöver lidandet för den enskilde är detta också ett arbetsmiljöproblem och en idiotisk kompetensmassaker.

Journalistförbundet har i alla kollektivavtalsförhandlingar drivit frågan att förbättra vikariernas villkor. När det gäller utlasningen har vi inte lyckats ännu. Däremot har vi bland de högsta ingångslönerna på svensk arbetsmarknad, vilket gynnar dem som är på väg in i yrket.

Vi lägger just nu mycket energi på ITP-förhandlingarna inom ramen för PTK och har förhoppningar om att ha ett pensionsavtal som ger kvalifikationstid från första anställningsdagen i hamn under hösten.

A-kassereglerna är det riksdagen och inte Journalistförbundet som fastställer. Vi är helt ense om att reglerna ibland får orimliga konsekvenser på vårt område. Även om vi inte förfogar över reglerna så framför vi våra åsikter om dem, såväl när vi tillfrågas som när vi inte tillfrågas.

Kampen för upphovsrätten var också en kamp för dem som vill ha ett fast jobb. Om arbetsgivarna lyckats kapa åt sig upphovsrätten hade inte bara mångfalden utan också journalisternas möjlighet att försörja sig minskat: färre jobb helt enkelt.

Jag förstår Din förtvivlan och delar den. Vid sidan av att vi slåss för visstidarnas villkor i kollektivavtalsförhandlingarna, så trycker vi på för att få en lagstiftning som sätter stopp för det cyniska och förödande missbruket av journalister inom medierna.

Om Du, Marie, och andra i Din situation hör av sig till mig på alh@sjf.se så ska jag se till att ni får den skriftliga information vi har om vad vi gjort och gör och hur vi tänker samordna arbetet framgent.

/Agneta Lindblom Hulthén

förbundsordförande Journalistförbundet

Inlagt av Marie Hallman mån, 2011-12-19 22:18

Inse verkligheten

Av Marie Hallman

Till Agneta Lindblom Hulthén och Markus Görs.

Jorå, vikarie och lasträsket är en och samma sak.

Och ingen skulle bli gladare än jag OM en skärpning verkligen innebar en förbättring för oss i träsket.

MEN det kommer det tyvärr inte göra. Det enda som händer är att karusellen kommer snurra ännu snabbare.

Jo jag vet att tanken är god. Men tanken är en sak, verkligheten en annan.

Och tyvärr, är verkligheten den att en skärpning återigen kommer betyda en stjälpning.

DET vet vi som åker runt i karusellen.

Så den “hjälpen” betackar jag mig för.

Och som sagt, var tog förslaget om en längre intjänande tid, 24 månader vägen?

Marie Hallman

Inlagt av Stefan Stjerna mån, 2011-12-19 22:18

LAS i system

Av Stefan Stjerna

Det är med all säkerhet så att det finns för många journalister, men som Anna skrev så är det inte så att dom bästa får jobb. många arbetsgivare sätter LAS i system vilket innebär att ingen får jobb i mer än 11 månader.

Konsekvensen av det är att ALLA får jobb ett litet tag, även dom “dåliga”.

Med andra ord så sjunker kvaliteten avsevärt på den svenska journalistiken på grund av LAS-systemet så som det är utformat idag.

Jag är fotograf och har turen att inneha en av dom få fasta tjänster som existerar i TV branchen men även för oss fotografer gäller samma regler och därmed samma kvalitetssänkning.

Stefan Stjerna

Årets groda 2021

Alla gör fel ibland. Men en del fel är roligare än andra. Nu kan du rösta på vilken som var 2021 års roligaste groda. Sista dag för att rösta är den 14 februari. Rösta här.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies