Oro för ändrade mediegrundlagar
Riksdagen har i veckan beslutat om ändringar i mediegrundlagarna. Flera av ändringarna får stark kritik av bland andra Mårten Schultz, professor i civilrätt.
Mårten Schultz skriver i Svenska Dagbladet om lagändringen att ”hela yttrandefrihetsrättens ansvarssystem helt ställs åt sidan i två veckor. Under denna tid kan brottsliga yttranden fortsätta att spridas utan att någon kan åtalas eller på annat sätt avkrävas juridiskt ansvar. Två veckor av immunitet. Två veckor av ostoppbar terror.”
Journalistförbundet har ställt sig bakom majoriteten av förslagen, men är kritiskt till framför allt tre förändringar.
– Mest kritisk är förbundet till 14-dagarsregeln. Det är där vi ser störst problem. Risken är att vissa saker kan få en extrem spridning. Är det något som sprids så hinner det ju på 14 dagar få hur stor spridning som helst, säger Ulrika Hyllert, vice ordförande i Journalistförbundet och ordförande i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp.
14-dagarsregeln innebär en begränsning av ansvaret för yttrandefrihetsbrott på nätet. Det betyder i praktiken att en ansvarig utgivare kan undgå ansvar för material som exempelvis utgör hets mot folkgrupp om utgivaren plockar bort det inom 14 dagar.
– Om det är något som är mer än ett år gammal och börjar spridas på internet då är det ju redan spritt och går inte att ta bort i praktiken, förutom på ursprungskällan, säger Ulrika Hyllert.
– Vissa av problemen skulle kunna ha hanterats utan att lagstifta om det, till exempel genom ett frivilligt ansvarstagande hos utgivare vilket det i praktiken redan finns idag.
Det blir problem, menar SJF, eftersom man i den nya lagen som ansvarig utgivare bara blir ansvarig ett år bakåt i tiden. I kombination med 14-dagarsregeln undergräver det principen för ansvarigt utgivarskap.
– Vi tycker inte att det ska kunna finnas något som är publicerat som ingen har ansvar för.
En annan bestämmelse som röstades igenom gäller personlig integritet och grundlagsskydd. Där har Journalistförbundets kritik handlat om att regeln inte innehåller ett tillräckligt starkt skydd för medierna.
– Som det ser ut nu så är det inte helt tydligt i lagtexten vad journalister och medier kan göra när det gäller databaser. Det ska inte finnas någon tvekan om att journalister och medier är undantagna från detta. Detta borde kunna regleras med publiceringsregler, eftersom det blir en stor inskränkning i yttrandefriheten, säger Ulrika Hyllert.
Den tredje förändringen som Journalistförbundet kritiserat gäller internationellt rättsligt samarbete, och möjligheten att lämna ut misstänkta brottslingar. Tidigare har det inte varit möjligt om det rör en person som skyddas av Tryckfrihetsförordningen eller Yttrandefrihetsgrundlagen. Beslutet som fattades innebär att det nu är möjligt, om det inte strider mot svenska allmänna rättsprinciper, vilket SJF menar strider mot bilden av Sverige som ett land som försvarar och värnar pressfriheten och de mänskliga rättigheterna.
