Hagberg om kritiken från ledarskribenterna

Journalisten berättade i onsdags om den kritik som kulturjournalisten och författaren Mattias Hagberg fått från en rad ledarskribenter på de tidningar han granskat. Genom att räkna ledarartiklar och analysera dem menar han i sin artikelserie på DN att en glidning skett, bland annat på Expressen och Göteborgs-Postens redaktioner de senaste åren. Från ett socialliberalt ställningsstagande till ett mer konservativt och kanske populistiskt ställningstagande.

Hanne Kjöller, tidigare ledarskribent på Dagens Nyheter och numera på Expressen, är en av dem som kritiserat hans tillvägagångssätt.

”I huvudsak är det mest en insinuant sörja som Hagberg erbjuder. Han har räknat artiklar på Expressens ledarsida under 2010 respektive 2016. Och han finner att det under innevarande år publicerats oproportionerligt många texter om migration och polis och få om 'typiskt socialliberala frågor' som könskvotering och vindkraft. Hm. Kan det möjligen ha någonting att göra med att Sverige och Europa faktiskt stått inför en flyktingkris?”, skriver Hanne Kjöller i Expressen.

Annons

Mattias Hagberg berättar att han, i dialog med DN-redaktörerna, ville närma sig ämnet mer som en forskare. Dels räkna artiklar men även läsa dem för att skapa sig en bild av om det är så att en glidning skett.

Han läste allt som publicerats på ledarredaktionerna under årets första nio månader på Expressen. Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Dagens Industri.

– Eftersom det är de tidningarna det snackats mest om, säger Mattias Hagberg.

För att ha något att jämföra med gjorde han motsvarande genomläsning de första nio månaderna år 2010 i samma tidningar.

– Som med alla typer av undersökningar så måste man begränsa sig. Jag har plöjt enormt mycket ledartexter helt enkelt, fortsätter han.

Du får bland annat kritik från Expressens Anna Dahlberg och Hanne Kjöller. De menar att det inte går att bara räkna artiklar. Att det skrivits mycket om ett ämne beror på att politiken handlat så mycket om det ämnet de senaste åren?
– Att räkna och kategorisera materialet är bara en del, den undersökning jag har gjort har även en mer kvalitativ del där jag läst allt. Kritiken i sig stämmer ju på det sättet att politiken har handlat mycket om detta och det står också tydligt i mina artiklar. Men poängen är att de förändringarna inte automatiskt måste leda till en förändring av ens värderingar, eller hur man tycker att problemen ska bemötas, säger Hagberg.

Mattias Hagberg menar att han också ser att det finns en rad politiska utmaningar i Sverige för tillfället. Men han tycker att Expressen svängt och slagit sig in på ett ”snävt nationellt perspektiv”.

– Den stora krisen är ju för de människor som flyr. Eller andra kriser som klimatkrisen. Eller ökande klyftor, eller den växande högerpopulismen. De väljer ju vilka typer av problem de fokuserat på. Det blir tydligt när man räknar hur många texter som handlar om samma saker. Det blir en slags alarmistiskt ton.

Hade du några tveksamheter inför publiceringen?
– Jag har alltid skrivit utifrån ett tydligt perspektiv var jag själv står och tycker också det är en ärlig typ av journalistik. I de här artiklarna kan alla se att jag kallar mig vänsterliberal och skriver ur det perspektivet. Då kan man ta ställning utifrån det när man läser mig.