Datalagring och transparens heta EU-frågor

– Egentligen skulle de kunna göra rätt mycket, säger Staffan Dahllöf, frilansjournalist med inriktning på EU-frågor.

Men att parlamentarikerna i teorin har möjlighet att påverka hur öppet EU eller de enskilda medlemsländerna ska vara, betyder inte att de alltid greppar tillfället och agerar. Ett aktuellt paradexempel är enligt Staffan Dahllöf det förslag till ny dataskyddslag som Europaparlamentet i mars ställde sig bakom.

– Det var en möjlighet att motsätta sig som de svenska missade med bravur. De svenska S-ledamöterna lade ned sina röster, alla andra röstade för. 20 svenskar hade i och för sig inte kunnat stoppa betänkandet om förslaget men man kunde ha agerat kraftigare under utskottsbehandlingen.

Annons

Enligt kritiker kan förslaget, som bygger på att personuppgifter bara får användas med den enskildes samtycke, slå mot öppenheten. Den svenska riksdagens konstitutionsutskott har krävt att lagen utformas som ett direktiv så att yttrandefrihet och offentlighetsprincip fortsatt kan väga tyngre än persondataskydd. Men EU-kommissionen, och alltså även parlamentet, vill ha en förordning vilket innebär samma bindande lagtext i samtliga medlemsländer.

– Parlamentet, inklusive de svenska parlamentarikerna, kunde mycket väl ha sagt att så här kan vi inte ha det, det måste bli ett direktiv så de enskilda länderna kan behålla sina offentlighetslagar. Men som mest ansåg alltså de svenska socialdemokraterna att de skulle lägga ned sina röster – inte heller de röstade emot, kommenterar Staffan Dahllöf.

Flera av de svenska kandidater och parlamentariker som svarat på Journalistens enkät betonar att svensk offentlighet inte ska anpassas till EU, men också att EU bör bli öppnare.

—

Läs hela artikeln och se vad partiernas toppnamn till EU-parlamentet tycker i en rad frågor kring öppenhet och yttrandefrihet, i Journalisten nr 6/2014. Där finns också ett reportage om SVTs Europakorrespondent Ulrika Bergsten.