Kulturministern: ”Stärkt transparens kan öka public service legitimitet”
Kulturminister Parisa Liljestrand om public service-direktiven: ”Fullt rimligt att även digitalt innehåll granskas.” I vår intervju berättar hon hur kommittén ska arbeta.
Idag presenterade regeringen direktiven till public service-kommitténs arbete. I direktiven slås det fast att PS innehållsmässiga tyngdpunkt bör ligga ”där det råder brist på kommersiella alternativ”. Samtidigt finns skäl att PS fortsatt gör ”vissa” breda produktioner för att vara en angelägenhet för hela befolkningen, står det i direktiven.
Är det här direktiv för ett ”smalare och vassare” programinnehåll?
– Nej, det skulle jag inte säga. Det fokus vi haft är att kunna ha långsiktiga villkor för ett oberoende och hållfast public service i en snabb och föränderlig utveckling i samhället. Public service behöver kunna fullgöra sitt uppdrag och erbjuda både folkbildning och journalistik i hela landet, säger kulturminister Parisa Liljestrand.
Men att ni betonar folkbildning och lokal journalistik, betyder det mindre Melodifestivalen?
– Vi går inte in och recenserar vilka program som ska sändas, utan ger ganska vida perspektiv och direktiv till utredningen som ska titta på de frågor vi valt att betona lite extra. Det är dels beredskaps- och säkerhetsfrågorna i förhållande till public service, de är viktiga, säger Liljestrand.
– Dels gör vi tydligt att det är viktigt med ett starkt och oberoende public service, men också med livskraftiga kommersiella medier. Vi ber utredningen titta på balansen mellan dessa två. Hur kan vi se till att bibehålla en god balans så att de kan förbli en naturlig del av vår demokratiska infrastruktur?
Det står att kommittén ska analysera balansen och vid behov föreslå förtydlingar kring public services möjligheter att publicera text på nätet. Ni vill inte sätta ned foten om att en begränsning behövs?
– Det är upp till utredningen att titta på. Vi vill ha ett starkt public service, men också starka kommersiella medier.
Granskningen av public service föreslås stärkas. På vilket sätt?
– Idag granskas bara det som sänds i marknätet. Allt som publiceras digitalt kan inte granskas. Vi tycker det är fullt rimligt att i nästa sändningstillstånd trycka på att det här måste vara teknikneutralt.
Så det handlar inte om hårdare granskning av programinnehåll och ytterligare sanktioner?
– Nej, vi har starka grundlagar i Sverige, som tydligt skyddar mediers oberoende. De står fast, de ska utredningen inte ha synpunkter på.
– Utredningen ska också föreslå hur public service-bolagen kan bli tydligare och mer transparenta kring hur de använder sina pengar. Ytterst tror vi att det här är positivt. Det kan både stärka förtroendet och legitimiteten för public service.
Speglingsuppdraget ska ses över. Varför?
– Speglingsuppdraget har förändrats över tid. Från början hade det ett geografiskt perspektiv, att spegla hela Sverige. Sedan har samhället förändrats, och då har även speglingsuppdraget förändrats. Andra perspektiv har plockats in. Vi vill att det ses över i sin helhet för att det ska träffa så rätt som möjligt.
Är ett syfte att krympa det?
– Det är en diskussion som får ske inom ramen för den parlamentariska kommitté som tillsätts nu.
