Det utredningsförslag som ligger till grund för regeringens förslag har allvarliga brister, även om Fotografernas Förbunds VD Catharina Ekdahl och förbundsjurist Niklas Briselius i inlägg i Journalisten och Medievärlden har rätt i att förslaget inte ska uppfattas som ett generellt fotoförbud. Så allvarligt är det inte.

Journalistförbundet har i vårt remissvar och i olika debatter försökt framhålla de farhågor vi ser med lagförslaget.

Vår främsta kritik gäller att förslaget urholkar det så kallade ensamansvaret, det vill säga att det endast är utgivaren i ett grundlagsskyddat medium som kan straffas för en publicerad bild. Hittills har fotografen tagit de bilder han/hon anser motiverade. Sedan är det utgivaren som avgör vilka bilder som ska publiceras. Fotografens arbete har skyddats inom ramen för anskaffarfriheten i TF/YGL.

Annons

Vi ser utredningsförslaget som en förändring av en väl fungerade ansvarsfördelning som är en av de viktigaste förutsättningarna för tryck- och yttrandefriheten. Exempelvis har Yttrandefrihetskommittén, som ser över just Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, förklarat att ensamansvaret är ett av de kärnvärden som inte ska förändras.

Enligt utredningsförslaget ska ingen olovligen få ta en bild på ett sätt som är påträngande, närgånget eller dolt och där syftet är att allvarligt kränka den personliga integriteten, står det i lagtexten. Det är alltså själva fotograferandet, inte publicerandet, som kan bli bestraffat.

Vad är då påträngande eller närgånget? Tyvärr ger inte utredningen till lagförslaget oss någon bra vägledning, vilket inte är så konstigt eftersom det är en mycket personlig uppfattning.

Som vi läser motiveringen till förslaget ska det ”typiskt sett” kränka den personliga integriteten för att vara straffbart. Samtidigt framgår det att ”Offrets uppfattning om vad som är kränkande har ingen avgörande betydelse.”

Vi får inte detta att gå ihop. Vad är det egentligen som ska skyddas? Enskild person som blir fotograferad eller allmänhetens uppfattning om vad som för stunden är tillåtet att ta bild på?

Kriterierna för vad som kan vara olagligt är således svårdefinierade, och ska enligt förslaget avgöras på plats av enskild fotograf, ofta under stark tidspress. Detta är inte tillfredsställande.

Nu finns ett undantag i lagförslaget. Det ska inte vara olagligt att ta en närgången bild om det är försvarligt, exempelvis vid nyhetsförmedling, framför allt då för professionella fotografer. Men vi tycker inte det är acceptabelt om någon annan än fotografen och ansvarige utgivaren ska ha rätt att avgöra vad som är försvarligt.

Även om undantaget kan underlätta för professionella fotografer att utöva sitt yrke, är vi mycket tveksamma till sådana här undantag. Vi vill inte att fotografer och andra journalister ska behandlas i en ”gräddfil” i lagstiftningen jämfört med fotograferande eller skrivande gemene man.

Vi vill också påpeka att en bild både kan tas som ett led i nyhetsförmedling, men också av andra skäl. Inte sällan avstår utgivare från att publicera en bild eftersom den av etiska skäl inte bör publiceras just då.

Däremot kan den mycket väl publiceras i ett senare skede, när de etiska förutsättningarna är uppfyllda. Det kan exempelvis ske i en fotobok, efter förmedling av en bildbyrå, flera år efter själva händelsen. Frågan är då om undantaget för bild taget i nyhetsförmedling då har upphört enligt utredningens förslag?

Lagens syfte sägs också vara riktad mot smygtagna bilder i omklädningsrum och andra utrymmen där personer ofrivilligt fotograferas för att sedan hängas ut på internet. Enligt förslaget är det inte normal journalistisk verksamhet som ska begränsas. Men som vi har visat i vår kritik innebär utredningens förslag en oacceptabel försämring av anskaffarfriheten i TF/YGL.

Journalistförbundets uppgift är att, i likhet med SFF och andra organisationer, delta i den allmänna debatten, bland annat genom att nagelfara och kritisera de lagförslag som regeringen lägger fram.

Vi hade helst sluppit detta lagförslag.

Stephen Lindholm
ordförande i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp
Olle Wilöf
förbundsjurist, expert i Yttrandefrihetskommittén
Pär Trehörning
ombudsman yttrandefrihetsfrågor
Mia Karlsvärd
fotograf, ledamot i Journalistförbundets yrkesetiska nämnd, vice ordförande i Pressfotografernas klubb