Gå till källorna och undvik att bli lurad
Radioprogrammet ”Kris i skolan” klädde av utbildningsminister Jan Björklund genom att visa att flera av hans påståenden om den svenska skolan inte stämde med fakta.
Men programmet kastade också indirekt ett mindre smickrande ljus över den svenska journalistkåren för dess bristande förmåga att avslöja de mångåriga överdrifterna.
Att statistik används för att plocka hem politiska poäng eller för att gynna en myndighets eller ett företags intressen är inte ovanligt.
I boken Förbannade lögner – hur medier, företag och organisationer luras med statistik och hur du lär dig genomskåda det redovisar jag en rad aktuella exempel på hur det kan gå till.
Av fallet Björklund borde vi journalister dra framför allt tre lärdomar:
1. Vänd på den gamla kvällstidningsskrönan: ”Kolla inte fakta, för då spricker storyn”.
Kolla fakta, för då växer storyn. Gå till den ursprungliga rapporten, till underlaget, de finstilta förklaringarna. Förbluffande ofta visar det sig att siffror över- eller undertolkas eller att viktiga reservationer försvunnit.
2. Felmarginalen är på riktigt. Några av de undersökningar som Jan Björklund refererade till hade stora felmarginaler. Det betyder att vi inte kan vara lika tvärsäkra på att dessa resultat verkligen speglar de sanna värdena.
3. Vi älskar att jämföra och rangordna. Inget fel i det. Men se upp så att skillnader i placeringar verkligen spelar någon roll.
De verkliga skillnaderna i en jämförelse av länder behöver inte vara stora även om det är många placeringar emellan. Det gäller en del av OECDs skolstatistik och OECDs statistik över länders köpkraft, m en också i många andra sammanhang.
Peeter-Jaan Kask
