Sex av tio frilansar har svårt att klara ekonomin
Sex av tio frilansar har svårt att klara sig på sina inkomster. Närmare hälften måste dryga ut intäkterna med andra jobb. Det visar Frilans Riks nya omvärldsanalys.
Undersökningen visar att nära tre av tio frilansar använder så mycket som hälften av arbetstiden till annat än journalistik. 36 procent har uppgett att de ägnar 20 procent av sin arbetstid till icke-journalistiska arbetsuppgifter.
Uppfinningsrikedomen är stor bland dem som drygar ut frilansinkomsterna med annat arbete. Allt från att de jobbar med illustration, reklam, information och översättning till arbete som vårdare, hunduppfödare, reseledare eller lärare.
Av 1 700 frilansmedlemmar i Journalistförbundet som fått enkäten svarade 545.
– Det är en bra svarsfrekvens, tycker Henrik Sannesson, ordförande i Frilans Riks. Vi har gjort andra undersökningar där vi fått färre svar. Frilansarna är inte alltid så lätta att nå.
Henrik Sannesson har inte hunnit fördjupa sig i svaren, men en reflektion har han gjort.
– Vi hade inte väntat oss att det skulle vara så många som försörjer sig på annat än journalistiskt arbete.
Drygt 14 procent tjänar mind-re än 100 000 kronor om året på sin frilansverksamhet. Nästan lika många drar in mer än 500 000 kronor per år (fakturerat belopp exklusive moms). Bland dem som uppgett något av skikten 150-, 200- och 250 000 kronor ligger procentsatserna runt 11 procent. En majoritet (60 procent) tycker att intäkterna är helt eller delvis otillräckliga för att de ska kunna ha en rimlig levnadsstandard.
Närmare hälften konstaterar att nivån på frilansarvodena legat rätt stilla de senaste åren. 20 procent av dem som svarat har noterat en minskning med omkring 10 procent medan omkring 38 procent har noterat en höjning av arvodena med lika mycket i procent.
Bara drygt 13 procent uppger att uppdragsgivarna alltid följer frilansrekommendationen. 38 procent svarar att de aldrig gör det. Ibland snålar uppdragsgivarna med antalet dagar/timmar. Det händer också att de försöker dumpa priserna och sänka tidigare gällande nivå, något som, enligt enkäten, verkar vanligast bland kommersiella tidskrifter och fackpress.
De flesta frilansar håller kontakt med sina uppdragsgivare på telefon eller via e-post. Hälften träffar sina uppdragsgivare och diskuterar uppdragen. Frilansarna svarar också att det är vanligt att uppdragsgivare dröjer med att lämna besked om de vill köpa eller lägga ut ett jobb.
Sex av tio tillhör inte någon frilansgrupp. Fyra av tio har en egen personlig webbplats. Av dem har drygt 40 procent fått uppdrag via webbplatsen, medan få har erbjudits uppdrag via en frilansgrupps sajt.
18 procent av frilansarna har under senare år jobbat med redaktionella tjänster, efter att ha deltagit i en offentlig upphandling. Av dem som gjort det tycker drygt hälften att de fått jämnare inkomster under året.
Ungefär en fjärdedel tycker att frilansjournalister har låg status medan drygt 14 procent upplever att statusen är hög. Medan två av tio frilansar hellre skulle vilja ha en fast anställning än att jobba som frilansjournalist, tror nästan 63 procent att de fortfarande jobbar som frilansar om tio år.
Henrik Sannesson hoppas att Frilans Riks ska kunna använda undersökningen i det fackliga arbetet i framtiden.
– Vi gjorde omvärldsanalysen för att kunna arbeta mer framåtblickande.
