Gå direkt till textinnehållet

Så stödberoende är dagspressen: ”Många års driftsstöd visar att stödet fungerar”

Privata dagstidningar strävar efter oberoende – men många är i stort fortsatt behov av statligt stöd. ”Under överskådlig tid kommer det att finnas behov av direkta och indirekta stöd”, menar TUs Johan Taubert.

Det svenska mediestödet föreslås reformeras i grunden och gå från ett rättighetsstöd till ett behovsprövat stöd baserat på redaktionella lönekostnader.

Sedan presstödet infördes i Sverige i början av 1970-talet har vi inte haft någon omfattande pressdöd, motsvarande den i andra västerländska länder. Det konstaterar medieforskaren vid Nordicom Tobias Lindberg.

– Många av de tidningar som har driftsstöd har haft det under väldigt lång tid. Det kan ses som negativt, eller positivt – då har stödet fungerat, säger han.

I grunden vill dock stora, självständiga medier sällan vara beroende av statligt stöd. Dagens Nyheter har till exempel, i kraft av sin starka tillväxt av digitala prenumeranter, avstått från att söka presstöd och coronastöd trots att man formellt uppfyllt kriterierna, med hänvisning till just oberoendet.

Men ett räkneexempel visar att staten idag står för lejonparten av lönekostnaderna hos större, idag driftsstödberättigade, regionaltidningar. Ta Bonnierägda Nerikes Allehanda, som beviljats drygt 24 miljoner kronor i driftsstöd för 2022 och har 44 journalisttjänster. En lönekostnad på 650 000 kronor per journalist ger att drygt 80 procent av redaktionen är statligt finansierad.

– För vissa tidningar kommer det aktningsvärda pengar som givetvis gör skillnad. Men det är en del av idén med stödet, att det ska ge effekt, kommenterar Tobias Lindberg.

Hur länge kommer svensk dagspress att vara bidragsberoende? Bonnier News rådgivare Thomas Mattsson, ivrig lobbyist för nollmoms som en bärande del i framtidens mediestödsystem, protesterar mot beskrivningen:

 – Jag vill sätta mediestödet i perspektiv. Det utgör cirka 1/13-del av finansieringen av dagspressen – samtidigt som public service ges nio gånger så mycket pengar av skattebetalarna. Så det är inte korrekt att påstå att tidningarna är bidragsberoende, menar Thomas Mattsson.

– Men det är riktigt att direkta och gärna indirekta stöd skapar bättre möjligheter för journalistik i hela landet, och eftersom det är mediepolitikens mål enligt faktiskt samtliga partier i riksdagen så är det också rimligt med stöd i olika former.

Johan Taubert. Foto: Tor Johnsson

Johan Taubert, vd för Tidningsutgivarna, säger att det ”i den bästa av världar” inte behövs några stöd alls till privata medier.

– Men den omställningsfas som branschen befinner sig i – och under hård och orättvis konkurrens om annonsintäkterna från de internationella techjättarna – så kommer det under överskådlig tid att finnas behov av direkta och indirekta stöd för att kunna säkerställa att branschen har ekonomiska förutsättningar att ta sitt ansvar för kvalitetsjournalistiken och nyhetsförmedlingen, säger Taubert.

Fredric Karén är divisionschef på Schibsted, vars tidning Svenska Dagbladet med Mats Svegfors förslag skulle få en kraftig minskning av statligt stöd från 40 till 24 miljoner kronor årligen.

Hur avgörande har presstödet varit för SvDs överlevnad?
– Det är ett viktigt tillskott till Svenskans resultat. För att kunna verka och överleva på lång sikt i den här turbulenta digitala transformation som alla tidningsföretag är inne i behöver du ha ett visst mått av lönsamhet varje år, för att klara att ta de investeringar som krävs: till exempel inom teknologi, data, produktutveckling och innovation, men också för att kunna satsa på kompetensutveckling på redaktionerna. Det kan du inte göra konkurrenskraftigt med en för svag lönsamhet, säger Karén.

– Så det Svegforsutredningen föreslår, att man ska behöva kunna visa att man har ett stödbehov, blir vanskligt. Det är det vi vänder oss mest emot. Det blir för otydligt. Han skriver att enskilda förlustår inte är ett skäl att få stöd, man ska titta på det över lång tid. Men det krävs ganska bra marginaler i tidningsaffären för att klara av att vara konkurrenskraftig. Kom ihåg att vi i stor utsträckning konkurrerar mot Google och Facebook som har otroliga marginaler.

De 40 miljonerna har varit värdefulla, säger Fredric Karén.

– SvD har använt dem väl, för att bygga upp sin digitala prenumerationsaffär. Ekonomin såg inte alls så här positiv ut för tio år sedan. Så absolut har mediestödet varit till stor hjälp i den transformationen.

Men ska staten sponsra privata medier permanent?
– Både TUs och Schibsteds vilja och ambition är att på sikt bli stödoberoende. 

Men på sikt betyder just på sikt, tror Fredric Karén.

– Svegforsförslaget ska träda i kraft 2024 och gälla sex år framåt. Det finns väl anledning att tro att den svenska tidningsbranschen kommer behöva stöd åtminstone den perioden. Sedan vet vi inte. Det är ganska tvära kast i den här branschen. Titta bara på läget vi befinner oss i just nu, med skenande energi- och papperspriser, det hade vi ingen aning om för tio, tolv månader sen. Plötsligt blir hela printaffären ganska skakig, för alla.

Under pandemin ökade mediestödformerna och summorna, och närmade sig då 10 procent av branschens omsättning. Det påverkade också lönsamheten i stort, konstaterar Nordicomforskaren Tobias Lindberg.

– Branschen visade en lönsamhetsförbättring under 2020, som det ser ut även 2021, man har behållit den positiva trenden. Det beror dels på att man fortsatt hålla nere kostnaderna, men 2021 var också ett bra annonsår. Även jämfört med 2019, säger Lindberg.

Läs också: Mångfaldsmålet överges när mediestödet stöps om

Fler videos
Fler avsnitt