Gå direkt till textinnehållet

Medierna och Natoprocessen: ”Många togs på sängen av att det inte gick som på räls”

Svenska medier var sena i starten av rapporteringen om Natomedlemskapsprocessen – och för oinsatta. I grannlandet Finland var beredskapen en helt annan. Det var en självkritisk panel som diskuterade  Natobevakningen på SRs frukostsamtal i Almedalen. ”Det här är ett maratonlopp. Vi kommer att behöva jobba med frågan länge”, sade SRs Tove Svenonius.

I Länsteaterns lokaler i Visby bjöd Sveriges Radio in till frukostseminarium om Natobevakningen och medierna på torsdagsmorgonen. På plats fanns journalisterna Tove Svenonius, redaktionschef Ekot, SR, Torbjörn Nilsson, politikreporter, SvD, Olle Lönnaeus, politikreporter, Sydsvenskan, och medieforskaren Anu Koivunen, Ålands universitet. Moderator var Erik Blix.

Anu Koivunen berättade att hon sett tydliga skillnader mellan Sveriges och Finlands bevakning av Natomedlemskapsprocessen som snabbt blev aktuell när Ryssland anföll Ukraina i februari 2022.

– Finland gick redan vid krigsutbrottet in i ett nationellt krisläge. Minnet gick direkt till 1939. Vi var beredda på att Ryssland kunde angripa och både politiker och medier har under lång tid haft säkerhetsfrågor och Nato på agendan. Sverige kom in senare in i den intensiva fasen. I svenska medier handlade det mycket om ifall Socialdemokraterna skulle ändra inställning i Natofrågan. Någon bred diskussion om Nato har Sverige inte haft.

Övriga i panelen höll med om att det var mycket fokus på Socialdemokraternas förändrade inställning i början snarare än vad ett Natomedlemskap de facto betyder och hur processen går till.

– Många togs på sängen av att det inte gick som på räls. Trots att det inte var okänt att Erdogan och andra inte tänkte gå med på ett svenskt medlemskap, sade Olle Lönnaeus.

– Aldrig har väl svenska journalister läst så mycket finländska medier som nu? Kunskapen inom den svenska journalistkåren har inte varit så stor, inte heller hos politiker och allmänhet. Vi fick sätta oss in i ämnet snabbt, sade Torbjörn Nilsson.

När det gäller svenska mediers Natobevakning är han främst kritisk till två saker:

– SDs Natoomsvängning fick för lite uppmärksamhet. Vi vet fortfarande inte hur den gick till. Och vi har varit för dåliga på att beskriva Nato som organisation.

Tove Svenonius höll med:

– Vi har haft för lite kunskap och rapporterat för lite. Detta är ett maratonlopp, man kan inte göra allt på första sträckan. Det här behöver vi jobba med på lång sikt. För Sverige kommer att bli Natomedlem.

Varför har så få kritiska röster kommit fram i svenska medier? frågade Erik Blix panelen.

– Det har varit svårt att hitta den ledande nejrösten. Argument som att Sverige skulle vara en buffertzon mellan Ryssland och Nato har setts som svaga. Tar man fram nejsidan framstår man som Åsa Linderborg och det vill ingen. Men frånvaron av kritiska röster i kärnvapenfrågan borde vi ha dragit i, sade Torbjörn Nilsson.

– Kritiska nejröster har varit svåra att få med. Där har vi varit tvungna att ta höjd för deras argument själva i vår rapportering, sade Tove Svenonius.

 – Det har varit lätt att bli brännmärkt om man varit emot Natomedlemskap. Många av nejsidans argument sammanföll med Putins agenda, vilket man heller inte får glömma, sade Olle Lönnaeus.

– Finska medier var inne i ett nationellt projekt. Kritiska röster vågade inte uttala sig i medierna på grund av att de riskerade att utpekas som putinister. I stället intervjuades många militärer, sade Anu Koivunen.

Ytterligaren en orsak till att svenska medier var långsamma i starten är att säkerhetskompetens saknas:

– Få journalister har jobbat med säkerhetsfrågorna i Sverige. Vi har varit ointresserade. Lite som med EU-bevakningen. Där har Finland varit bättre och bestämt sig för att det här är politiska bevakningsområden, sade Torbjörn Nilsson.

Han fick medhåll av Anu Koivunen:

– Finska medier har haft Natokorrespondenter under den här tiden. Kanske blir de en helt vanlig del av vår politiska bevakning framöver.

Samtalet avslutades med att panelen fick sammanfatta vad som behövs i Natobevakningen nu och hur kan den bli bättre:

– Gör Sveriges Natoambassadör till en person som folk känner igen, sade Torbjörn Nilsson. Och läs mycket böcker!

– Skaffa kunskap för att rapportera före beslut. Kvällstidningarna i Finland gör löp på Putin. Gör inte det. Sluta sälja på krig, analysera istället, sade Anu Koivunen.

– Säkerhetsfrågan blir viktig framöver. Vad kan vi rapportera utan att riskera rikets säkerhet efter ett Natomedlemskap? Var påläst som reporter. Läs utländska medier, sade Olle Lönnaeus.

– Omvärldsbevakning! Att vi tar del av utländska medier och har duktiga reportrar, sade Tove Svenonius.

Anu Koivunen avslutade med ett tillägg:

– Mer resurser till journalistik!

Fler videos
Fler avsnitt