Gå direkt till textinnehållet

Så kommer du igång med grävet

Vänta inte på det perfekta tipset, gräv där du står och var noga med att skydda dina källor! Det är några grundläggande råd från guldspadevinnarna Rebecka Montelius och Erik Strömberg när det gäller att ro i land ett lokalt gräv.

Att gräva lokalt skiljer sig egentligen inte från andra sorters granskande journalistik. Det menar både Rebecka Montelius på Sveriges Radio P4 Jönköping och Erik Strömberg på Söderhamns-Kuriren och Helahälsingland.se. Båda två vann en guldspade för sina granskningar vid det senaste Grävseminariet i höstas.

– Det handlar om att avslöja ett missförhållande, skillnaden är att det kanske inte är tillräckligt omfattande för att dra riksmedia, säger Rebecka Montelius.

– Det viktiga är att gå på djupet med kommunen eller med kommunala bolag och verksamheter som berör många lokalt, där man känner att läsarna har ett stort intresse av att få veta vad som pågår bakom kulisserna, säger Erik Strömberg som tillsammans med kollegan Therese Nilsson avslöjade korruption och olagliga affärer i ett kommunalt fastighetsbolag.

Annons Annons

Rebecka Montelius avslöjande handlade om att Värnamo kommun lät skattebetalarna stå för delar av notan för Värnamo golfklubbs driving range. Den som beställde projektet från kommunens sida var även banchef på golfklubben.

– Det är en liten historia, det handlar inte om många miljoner utan om några hundratusen kronor. Men det är fel, man får inte göra så. Det är tydligt att det har gått helt fel till. Jag tror inte att de stora grävredaktionerna skulle ha gått på det tipset om de fick det.

Hon hade flera tips som rörde Värnamo kommun som hon jobbade med samtidigt.

– När jag hittade det här med golfbanan insåg jag snabbt att något var fel. Jag såg att det lagts pengar på golfbanan och att kostnaden bokförts på ett konto som rörde gång- och cykelvägar i Hånger, ett samhälle som ligger två och en halv mil från golfbanan. 

Erik Strömberg och Therese Nilsson tyckte att de borde ta ett generellt grepp om de kommunala bolagen som de upplevde varit underbevakade under många år. De började med några klassiska representationsgranskningar och kollade upp alkohol på kvitton, då snubblade de över en fastighetsaffär där de såg att hundratals lägenheter sålts som ett skatteplaneringsprojekt för att komma undan skatt. När de publicerade den artikeln började det ramla in tips, framförallt om det kommunala bolaget Faxeholmen.

Att vara transparent och tydlig med vad man gör menar Rebecka Montelius är viktigt när man arbetar med ett lokalt gräv. Mycket av tiden hon lade ner på Värnamojobbet tillbringade hon vid en kommundator och med att bläddra bland fakturor.

– Man kan aldrig begära ut handlingar utan att någon ser det, det är helt uteslutet. Det måste man ha med i beräkningen. Det är också otroligt viktigt att man skyddar sina källor. I större städer kan man träffas på ett annat sätt, utan att någon märker det. I Värnamo ser alla allt.

Erik Strömberg tycker att det viktigaste är att vara envis och att inte låta myndigheten eller bolaget diktera villkoren.

– I fallet med Faxeholmen var det till exempel så att den vd vi granskade, som hade ägnat sig åt de märkliga affärerna, också var den som satt och bestämde vilka handlingar vi skulle få ut. Det visade sig också att han hade manipulerat handlingar. I en sådan situation blir det extra viktigt att stå på sig och hävda sin rätt att få ut vissa saker.

– De flesta kommuner är ganska öppna i sin kommunikation. Värre kan det vara med kommunala bolag, där tror jag att de är mer ovana vid att folk begär ut handlingar. Ibland får man trixa en del, men till slut brukar det gå, säger Rebecka Montelius.

En svårighet kan vara att man hamnar väldigt nära dem man granskar, enligt Erik Strömberg.

– Det är bra om man kan hjälpas åt på en redaktion, att någon som inte hamnar i samma konfliktsituation kan ta över vissa uppgifter.

De flesta älskar lokala granskningar, enligt Rebecka Montelius.

– Det väcker jättemycket känslor. Många mindre kommuner är väldigt ogranskade.  Och man vill att sådana här saker ska uppmärksammas. Jag har aldrig fått så mycket positiva reaktioner som efter granskningen om golfbanan.

Den grävande journalistiken är redaktionens ryggrad, menar hon.

– Att våga hålla i något som kanske inte är så rakt och enkelt, under en längre tid, betyder jättemycket för trovärdigheten. Det kan inte bara vara de stora redaktionerna som gräver. Även om det inte blir så ofta så visar ett gräv att vi vågar, orkar och klarar av djupare och komplexare material.
 

BÖRJA MED DET HÄR:

Rebecka Montelius:

  • Gräv där du står. Om du tycker att det är något som verkar fel med ett bygge finns det säkert en journalistisk vinkel där. 
  • Våga tro på hypotesen, våga köra den i botten och löpa linan ut. 
  • Se till att ha stöd i ryggen, det kostar på för övriga redaktionen att avsätta en person, det tar ofta mycket längre tid än vad man tror från början. 

Erik Strömberg:

  • Vänta inte på det perfekta tipset, börja med lite enklare och rakare granskningar. Då ramlar tipsen in.
  • Gör kollen av de kommunala bolagens bilförsäljningar, vilka de sålts till och om det finns konstigheter.
  • Låt det ta lite tid. Många har inte så mycket tid att lägga på ett gräv när den ordinarie verksamheten ska skötas samtidigt. Det är oftast inte så att jobben springer ifrån en, sällan någon annan som konkurrerar om nyheten.
Fler avsnitt
Fler videos